Ny rapport: Stockholm riskerar missa klimatmål för transportsektorn

Rapporten har sammanställts av teknikkonsultföretaget WSP på uppdrag av bolagstrion, och fungerar som en halvtidsuppföljning av den färdplan som lanserades 2018, och som sedermera följdes av initiativet Elektrifieringspakten – ett samarbete med över 100 aktörer för att skynda på omställningen och få ned utsläppen i huvudstadsregionen. 

En slutsats är att arbetet med laddinfrastruktur och elbilar hittills varit framgångsrikt i Stockholm.
– Under 2024 var andelen nyregistrerade, laddbara bilar hela 77 procent. Stockholmarna har uppenbarligen tagit till sig elektrifieringen på allvar, säger Sten Forsberg, Sverigechef på Volkswagen Personbilar. 

Under samma tid har den publika laddinfrastrukturen i Stockholm vuxit till 10 000 laddpunkter, och mellan 2019–2024 investerades 10 miljarder har i Stockholms elnät och laddinfrastruktur.

Men trots höga ambitioner och vissa framgångar går utvecklingen inom andra delar av transportsektorn för långsamt. Den tunga trafiken har en procentuell ökning, men släpar efter i absoluta tal. En skakig omvärld, energikris och lågkonjunktur bromsar logistikföretagens investeringar i elektrifierade fordon. I slutet av 2024 var bara 1 av 10 nyregistrerade tunga fordon eldrivna, långt från branschens mål på 50 procent till 2030.
– Som stor aktör för den tunga trafiken ser vi stora vinster med tyst, utsläppsfri elektrisk framdrift i stadsmiljö. Utmaningarna i Stockholm ligger i att få till laddinfrastruktur, att tänka system istället för lastbil och att få en rimlig total driftskostnad, säger Johan Uhlin, VD på Scania Sverige.

Nätkapacitet är en nyckelfaktor. Ellevio uppskattar att effektbehovet ökar med cirka 20 procent till 2030, varav transporter utgör mer än en tredjedel.
– Enligt våra bedömningar krävs kapacitetsförstärkande nätinvesteringar på totalt 29 miljarder mellan 2019-2030 i Stockholm. Det kräver smidiga tillståndsprocesser och investeringsvillkor, säger Johan Lindehag, VD på Ellevio.

För att Stockholm ska nå sina mål behövs en kraftsamling på både nationell och lokal nivå, där nationella beslut måste stötta regionala och lokala.

Följande åtgärder föreslås för nationella beslutsfattare:

• Indexstopp och gradvis sänkning av elskatten i takt med ökad elanvändning.
• Kravställning på utsläppsfria fordon vid upphandling. Att stimulera ökad efterfrågan på utsläppsfria transporter är helt avgörande för att omställningen ska bli av.
• Förstärkt och långsiktig klimatpremie för alla transportslag.
• Förbättrade laddmöjligheter till rimliga kostnader för personbilar och lätta transportbilar, inte minst kopplat till flerbostadshus i ytterområden.
• Förbättrade laddmöjligheter för tunga fordon. Tunga fordon kräver anpassade laddningsmöjligheter. Laddinfrastrukturen för tunga fordon är långt efter.
• Möjliggör differentierade vägtullar och parkeringsplatser för elfordon i Stockholm genom att förändra begränsningarna i relevant reglering.
• Främja en kostnadseffektiv utveckling av elnäten, genom nära samarbete med nätbolagen, effektivare tillståndsprocesser och en långsiktig intäktsreglering.
• Möjliggöra anslutning av ny elförbrukning och produktion genom villkorade avtal, flexibilitet och digitalisering av elnäten, samt driva frågan både lokalt och nationellt.

Rapporten i sin helhet finns bifogad under "Dokument" här nedan.