Tvåbenthet kan förklara människans musikalitet och språk

Tillsammans med Dean Falk, professor i antropologi vid Florida State University, har han publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Current Anthropology som handlar om hur människans övergång till att gå på två ben i stället för fyra sannolikt inte bara har förändrat hur vi rör oss – utan även hur vi tänker och kommunicerar.

– Tvåfota gång skapar genom fotstegen rytmiska och mer förutsägbara rörelseljud, jämfört med hur vår närmaste släkting schimpansen rör sig på alla fyra, med oregelbundna steg bland prasslande trädgrenar, säger Matz Larsson.

När två personer går i takt skapas goda möjligheter att lyssna av omgivningen. Det uppstår tysta intervall mellan stegen – och när stegen är synkroniserade kan hjärnan gruppera ljuden och särskilja fotstegen från omgivningens ljud.

– Då kan ett lejon eller en fiende upptäckas i tid. Orytmiska individer som inte klarade av detta klampade sannolikt bokstavligen ut ur den genetiska poolen.

Rytmiskt vaggande i mammas mage

Redan i livmodern påverkas det ofödda barnet av den havande kvinnans rytmiska fotsteg. När barnen gungar upp och ner i takt med kvinnans steg aktiveras både hörsel, balans, ledsinne och känsel. Fotstegens takt är ungefär 120 slag per minut, vilket är samma takt som många musikstycken.

Hjärtljud har annan rytm, ungefär 70 slag per minut och stimulerar endast hörseln, berättar Matz Larsson.

– Det innebär att fotstegen ger en betydligt mer musikliknande upplevelse. Spädbarn blir lugna av att vaggas. Kanske är det för att det liknar situationen när mamman promenerade omkring under graviditeten?

Bebisspråket kompenserade för minskad kroppskontakt

Matz Larssons medförfattare Dean Falk har länge forskat om bebisspråk, alltså hur vuxna talar till barn på ett rytmiskt och nästan musikaliskt vis. När människan började gå på två ben kunde barnet inte hänga kvar i pälsen och behålla kroppslig kontakt med modern.

– Då uppstod ”babyspråk” för att ersätta den fysiska kopplingen mellan barn och förälder, enligt Dean Falks forskning. Det kan ha stimulerat evolutionen av musik och språk, berättar Matz Larsson.

Att vi går på två ben förändrar våra hjärnor och hur vi kommunicerar idag – vad tänker du om det?

– För egen del märker jag att löpning och promenader gynnar kreativitet och kan skapa nya tankar – och att promenera med en vän gynnar tankeutbytet.

Det var Matz Larssons son som fick honom att börja fundera över hur människans känsla för rytm och musik uppstod.

– Min son Filip har Downs syndrom och är en stor älskare av musik. Han har en speciell rytmisk förmåga och gillar att gå i takt med pappa. De ljud som uppstår när vi går tillsammans ersätter snacket – han talar inte med ord längre utan via tecken. Filip fick mig att tänka utanför boxen, säger Matz Larsson.

Fakta: Människans närmaste levande släktingar är människoapor som gorilla och schimpans. För mellan fem och åtta miljoner år sedan började vi utvecklas åt olika håll. Vid den tiden reste sig människan och började gå på två ben.

Den vetenskapliga artikeln har publicerats i tidskriften Current Anthropology. Läs den här. 

Kontakt: Matz Larsson, 0738-09 02 28,  larsson.matz@gmail.com