Vårbudgeten - fortfarande tomt på klimatpolitik

Regeringens vårbudget kommer samma dag som Copernicus klimatförändringstjänst presenterar en rapport som visar att 2024 var det varmaste året någonsin i Europa och är den kontinent som värms upp allra snabbast i världen. I förra veckan konstaterade också Naturvårdsverket att med den nuvarande politiken kommer Sverige inte att nå något av våra fastslagna klimatmål. Att inte nå EU:s klimatmål kan kosta Sverige miljardbelopp i böter.

– Trots de allt högre alarmsignalerna om klimatkrisen och dess effekter så väljer Tidöregeringen att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten. Det är ett hån mot kommande generationer och bör vara en väckarklocka gentemot oppositionen som kommer att behöva öka klimatambitionerna kraftigt vid ett maktskifte efter nästa val för att städa upp efter fyra förlorade år av klimatförnekelsepolitik från Tidöregeringen, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace

Två av de nyheterna i regeringens vårbudget är satsningar på utbildning och ett tillfälligt höjt Rot-avdrag, alltså ett skatteavdrag för hem-renoveringar.

– Ett höjt Rot-avdrag har kritiserats av Byggnads, men Regeringen väljer ändå att gå fram med det förslaget och då borde det riktas till insatser som minskar hushållens energibehov. Då hjälper man människor att investera i sitt boende samtidigt som man minskar driftskostnaderna vilket skulle vara välkommet i ett svårt ekonomiskt läge, säger Markus Mattisson, kommunikationsansvarig på Greenpeace

– Att satsa på utbildning när människor förlorar jobben är självklart viktigt och här skulle vi gärna se satsningar för att stärka upp det svenska klimat- och miljöarbetet. Det behövs både nu och framåt. Det talas ibland om handläggningstider hos myndigheter, här har regeringen chans att stärka myndigheternas arbete med tillstånd och tillsyn genom exempelvis utbildningar som ger fler miljö- och klimathandläggare, säger Markus Mattisson

Regeringen skriver i vårbudgeten att den planerar att efter valåret sänka anslaget för klimat, miljö och natur med 4,8 miljarder för åren 2027 och 2028. Det är endast budgetposten för hälsovård, sjukvård och social omsorg som regeringen vill sänka ännu mer än anslaget för klimat och miljö.

Regeringen vill driva igenom bygge av ny kärnkraft och har föreslagit massiva statliga subventioner med förmånliga lån på upp till 600 miljarder kronor för att försöka locka till sig intressenter. Förslaget är enligt Chalmers ett av de största och mest långsiktiga ekonomiska stöden till enskilda företag i Sveriges historia.

– Ny kärnkraft är ett finansiellt slukhål för skattebetalarna och elkonsumenterna. Höga initialkostnader, långa byggtider och statliga subventioner av olika slag gör kärnkraftsprojekt till en börda för statskassan som tränger undan brådskande klimatåtgärder, säger Rolf Lindahl

Kontakt:

Rolf Lindahl, kampanjledare, 070 397 58 50