Teamfödsel ska öka delaktigheten och ge säkrare förlossningar
Sedan drygt ett halvår har förlossningen på Akademiska sjukhuset ett nytt arbetssätt, TeamFödsel, som innebär att den födande kvinnan och partnern är mer aktiva i vården. Önskemål, plan och förlossningsprogress dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet. Målet är att kvinnans behov, önskemål och värderingar ska tillvaratas samtidigt som kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen förbättras. Arbetssättet utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt.

– Ingen födsel är den andra lik och varje kvinna är unik. Vi strävar efter ökad delaktighet från födande kvinnor och deras partners. Ytterst handlar det om att förlossningsvården ska vara individualiserad och utformas utifrån den födande kvinnans behov, önskemål och förutsättningar, säger Frida Viirman, barnmorska på Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Arbetssättet TeamFödsel utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt, där förlossningen på Akademiska sjukhuset är en av nio deltagande avdelningar. Projektet, som pågår fram till 2028, leds av Malin Edqvist, barnmorska och docent vid Karolinska institutet. Syftet är att stärka patientsäkerhet och personcentrerad vård i samband med barnafödande. Den födande kvinnan och partnern ses som aktiva deltagare och deras perspektiv och preferenser beaktas i alla ställningstaganden och beslut under förlossningen.
– Vi vill se om arbetssättet kan bidra till att göra svenska födslar ännu säkrare för kvinnor och barn, och samtidigt främja förlossningsupplevelsen, som vi vet är viktig för det framtida måendet både på kort och lång sikt. Det är viktigt att förhindra en negativ förlossningsupplevelse som kan leda till psykisk ohälsa såsom depression, posttraumatiska stressymptom och förlossningsrädsla, framhåller Frida Viirman och tillägger att forskningsprojektet även kommer att ge värdefull kunskap om hur man bäst inför ett nytt arbetssätt i förlossningsvården, så kallad implementeringsforskning.
Rent konkret görs regelbundna avstämningar tillsammans med den födande och partnern inne på förlossningsrummet. Processen dokumenteras på en strukturerad whiteboardtavla. Tanken är att detta ska bidra till bättre informationsöverföring och delaktighet för kvinnan och partnern, men även förbättra kommunikationen och samarbetet mellan barnmorskor, undersköterskor och läkare som bistår den födande, vilket stärker patientsäkerheten.
Forskarna använder data från hälsoregister samt enkäter och intervjuer. Barnmorskor, läkare och undersköterskor på förlossningen besvarar enkäter vid fyra tillfällen och barnaföderskor vid ett tillfälle.
– Vi märker redan nu att arbetssättet tas emot positivt av personal och födande, som uppgett att de känt sig mer delaktiga i sin vård. Personcentrerad vård och patientsäkerhet kan förbättra kvaliteten på förlossningsvården, så att ännu fler mammor och barn mår bra efter födseln. Detta gagnar såväl dem som deras familjer, eftersom man vet att en positiv förlossningsupplevelse har hälsofördelar även på lång sikt, avrundar Frida Viirman.
FAKTA: TeamFödsel-studien
- En nationell forskningsstudie vid nio förlossningsavdelningar som startade hösten 2023 och pågår fram till 2028.
- På Akademiska sjukhuset pågår datainsamlingen fram till 2026. Forskarna utvärderar utfall gällande patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur, men också interprofessionellt samarbete och kvinnors upplevelse av interventionen. Dessutom undersöks faktorer som påverkar implementeringen av arbetssättet.
- Alla som vårdas på förlossningsavdelningen innan de föder barn, och förstår svenska eller engelska, har möjlighet att registrera sin mejladress för att dela sina erfarenheter av att föda på ett sjukhus där TeamFödsel används.
- Deltagarna besvarar en digital enkät en månad efter sitt barns födsel. Frågorna handlar till stor del om olika aspekter av förlossningsupplevelsen. Forskarna undersöker bland annat delaktighet, stöd och hur man blev bemött, aspekter som man sedan tidigare vet är viktiga.
- Huvudansvarig forskare är docent Malin Edqvist vid Karolinska institutet. Postdoktor i forskningsprojektet är Frida Viirman, som även arbetar som barnmorska på Akademiska sjukhuset. Samarbete sker med forskare vid Ariadne Labs och Harvard i USA, där arbetssättet ursprungligen utvecklades under namnet TeamBirth.
Nyckelord
Kontakter
Frida Viirman, barnmorska på förlossningen vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet; 070-777 24 62, frida.viirman@uu.se eller frida.viirman@ki.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum