Ny rapport om utmaningar och trender i medielandskapet

Vilken position har de globala aktörerna på det svenska medie- och informationsområdet? Hur ser hotbilden ut mot journalister? Hur mår barn och unga på nätet – och vad är ”gaming disorder”, egentligen?   

Mediemyndigheten publicerar nu rapporten Medieutblick 2025, där sakkunniga vid myndigheten blickar utåt och beskriver aktuella trender och tendenser inom medielandskapet.

– Som expertmyndighet inom medieområdet vill vi skapa ett underlag som både ser in i framtiden och blickar bakåt i mediehistorien, säger Jan-Olof Lind, generaldirektör vid Mediemyndigheten. 

Växande klyfta i förtroende för nyhetsmedier bland ungdomar 

Förtroendet för etablerade nyhetsmedier skiljer sig mellan olika grupper av ungdomar – och det är skillnader som verkar ha ökat efter 2018. Ungdomar med utlandsfödda och/eller lågutbildade föräldrar litar mindre på etablerade nyhetsmedier och myndigheter än andra ungdomar. Det gäller även för ungdomar som bor i hushåll med låg ekonomisk standard.  

Detta är en av de frågor som lyfts i rapporten. 

– Skillnaderna mellan ungdomar med olika bakgrund är oroväckande stora, menar Mediemyndighetens analytiker Yvonne Andersson, som författat kapitlet: "Ungdomars förtroende för nyheter i det digitala medielandskapet – växande klyftor". 

Desinformation – exempel och trender 2025 

Under valdagskvällen den 11 september 2022 trendade plötsligt hashtaggen #valfusk på Twitter. Det var ett försök att manipulera Twitter-användarnas åsikter om valsystemets funktion – och i förlängningen den svenska demokratins legitimitet.  

Hur utsatta är vi egentligen för desinformation i Sverige 2025? Det lyfts i kapitlet: "Desinformation: exempel och trender 2025". Kapitlet har författats av forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och lyfter tendenser inom desinformation - däribland den så kallade ”Doppelgänger”-kampanjen, som intensifierades under valet till Europaparlamentet 2024.  

Gaming disorder – vad vet vi om problematiskt spelande egentligen? 

En majoritet av svenska ungdomar ägnar sig åt dataspelande dagligen. För en liten del av dem kan spelandet leda till problem – så kallad ”gaming disorder”.  

I kapitlet: "Gaming disorder – en mediediagnos: vad innebär det, hur hanteras den i Sverige och vad bör hända framåt?" beskriver författarna Johan Karlsson och Jan Christoffersson vad som går att säga om gaming disorder. I kapitlet lyfts exempelvis hur gaming har närmat sig ”gambling”. Ekonomiska transaktioner i spel har blivit ett allt vanligare inslag, vilket kan skapa problem för minderåriga.  

– Allt fler spel använder lotteriliknande inslag, så kallade "loot boxes", där spelaren använder riktiga pengar.  Det har bidragit till den här utvecklingen, menar Johan Karlsson.