Snabb insats ger god effekt efter barnförhör

Stödmodellen ”Efter barnförhöret” innebär att familjen får hjälp samma dag som barnet varit på polisförhör. Modellen är i tre delar. Först hålls ett informationsmöte med föräldrarna innan de träffar barnet som varit på förhör. Föräldrarna får då stöd i att förstå vad som hänt och hantera sina känslor. På kvällen besöker familjebehandlare hemmet och stöttar både barn och föräldrar genom att prata om det som hänt. Den tredje delen är uppföljande samtal med familjen kring våld.

– Standardförfarandet inom socialtjänsten är att först göra en utredning av familjens behov av stöd. Utredningen tar några månader och först därefter får familjen eventuellt träffa en familjebehandlare. Med modellen ”Efter barnförhöret” får familjen hjälp av en familjebehandlare i en situation då behovet är mycket stort. Upplevelsen av socialtjänsten för familjerna blir väldigt olika vid en utredning och stödet vi ”Efter barnförhöret”, säger  Anna Petersén, forskare i socialt arbete.

Studien lyfter också fram de positiva bieffekterna av modellen. Förutom att ge akut stöd kan kontakten bidra till att identifiera andra problem inom familjen som kan kräva fortsatt hjälp, exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller behov av neuropsykiatrisk utredning. På så sätt bidrar modellen inte bara till att hantera den initiala krisen, utan även till långsiktig hjälp.

– Flera familjebehandlare berättar att de upplever att modellen ”Efter barnförhöret” stärker familjernas förtroende för socialtjänsten och gör att familjer senare tackar ja till fortsatt hjälp. Det är en väldigt viktig bieffekt, säger Anna Petersén.

Intervjuerna med familjebehandlare, som studien bygger på, visade att de uppföljande samtal som ingår i modellen ”Efter barnförhöret” ofta uteblir på grund av resursbrist inom socialtjänsten. Dessa samtal är tänkta att ge barnet och föräldrarna möjlighet att förstå vilka händelser som räknas som våld, prata om sina upplevelser av våld och få hjälp.

– Många kommuner saknar tid och personal för de uppföljande samtalen. Då får familjer bara stöd den dag som polisförhöret hålls. Att de uppföljande samtalen inte blir av gör att mycket av modellens potential går förlorad, säger Lisa Sandelin, doktorand i socialt arbete vid Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.

En ytterligare utmaning med modellen är att säkerställa att det finns tillgänglig personal inom socialtjänsten som kan genomföra samtal samma dag som anmälan inkommer och polisförhöret hålls.

– Den korta framförhållningen kan kräva att planerade möte med andra familjer behöver ställas in eller att personal behöver jobba över kvällstid. Samarbetet med polisen behöver också vara mycket bra för att få modellen ”Efter barnförhöret” ska fungera, säger Lisa Sandelin.

Trots att hundratals modeller används inom socialtjänsten, är det få som är vetenskapligt utvärderade. Enligt en sammanställning från 2022 hade bara 27 av 102 vanliga insatser inom socialtjänsten någon form av forskningsstöd.

– Det här projektet är unikt eftersom det inte bara tittar på om socialtjänstens modell ”Efter barnförhöret” fungerar, utan också på hur den genomförs i praktiken och vilka effekter som uteblir när delar hoppats över, säger Anna Petersén.

Projektet i korthet

Modellen ”Efter barnförhöretet” används i cirka 190 kommuner i Sverige. Den syftar till att ge akut stöd till barn och föräldrar i samband med att barn har varit på polisförhör om misstänkt våld i hemmet.
Utvärderingen görs vid Örebro universitet i fyra delstudier

1. Intervjuer med familjebehandlare som arbetat i modellen ”Efter barnförhöret”
2. Jämförelse av socialtjänstutredningar med och utan modellen ”Efter barnförhöret”
3. Intervjuer med barn och föräldrar som fått stöd av ”Efter barnförhöret”
4. Enkät till socialsekreterare och poliser vars arbete påverkas av ”Efter barnförhöret”