Parlamentets prioriteringar för EU:s långtidsbudget efter 2027

I texten, som antogs med 317 röster för, 206 röster emot och 123 nedlagda röster, efterlyser ledamöterna en betydligt mer ambitiös flerårig budgetram som kan uppfylla EU-medborgarnas växande förväntningar i en situation präglad av global instabilitet. Det nuvarande utgiftstaket på 1 % av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst är inte tillräckligt för att hantera det växande antalet kriser och utmaningar, anser ledamöterna. Med USA:s tillbakadragande från sin globala roll måste EU:s utgifter hantera Rysslands angreppskrig mot Ukraina, en mycket utmanande ekonomisk och social situation, med en konkurrenskraftsklyfta och de förvärrade kriserna när det gäller klimatet och den biologiska mångfalden, tillägger de.

Nej till enskilda nationella planer

Parlamentet avvisar EU-kommissionens idé om att kopiera modellen med ”en nationell plan per medlemsland” från faciliteten för återhämtning och resiliens. I stället efterlyser ledamöterna en struktur som garanterar öppenhet och parlamentariskt ansvarstagande och som involverar regionala och lokala myndigheter samt alla berörda aktörer. I resolutionen betonas också sammanhållningspolitikens roll för att fördjupa den inre marknaden, minska ojämlikheter och bekämpa fattigdom.

Konkurrenskraft och försvar

Ledamöterna anser att den föreslagna ”konkurrenskraftsfonden” – som skulle slå samman flera befintliga program – är otillräcklig. I stället efterlyser de en ny, målinriktad fond som är utformad för att mobilisera privata och offentliga investeringar genom EU-stödda riskreduceringsmekanismer. Ökade försvarsutgifter är nödvändiga, men detta får inte undergräva sociala och miljömässiga utgifter eller långsiktiga politiska åtgärder.

Förenkling, flexibilitet och rättsstatsprincipen

EU:s nästa långtidsbudget måste minska onödig byråkrati för stödmottagarna, men får inte ge EU-kommissionen större handlingsutrymme bortom parlamentets demokratiska kontroll. En enklare budget måste vara en mer transparent budget, menar ledamöterna.

Flexibilitet i utgifterna är också viktigt – krisberedskap måste byggas in i budgeten för varje politikområde, med särskilda anslag för humanitärt bistånd. Nästa budget bör innehålla två särskilda instrument: ett för katastrofhjälp och ett för andra oförutsedda utmaningar. Ledamöterna insisterar på att tillgången till medel måste vara kopplad till respekten för EU:s värden och rättsstatsprincipen, och förespråkar en smart villkorlighetsmekanism för att undvika att stödmottagare straffas för sina regeringars agerande.

Återbetalning av skulder och gemensam upplåning

Parlamentet insisterar på att återbetalningen av lånekostnaderna för EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU inte får äventyra finansieringen av EU:s viktigaste prioriteringar. Ledamöterna efterlyser en tydlig åtskillnad mellan skuldåterbetalning och programutgifter och uppmanar rådet att anta nya, verkliga inkomstkällor. Gemensam upplåning ses som ett användbart verktyg för att hantera EU-omfattande kriser, såsom säkerhet och försvar.

Citat

”Vi vill att EU:s nästa långtidsbudget ska vara bättre rustad för att möta dagens utmaningar – hjälpa Europa att agera snabbt i kriser, bättre skydda sina medborgare och bygga en starkare och mer konkurrenskraftig union. Vi vill också ha tillräckligt stöd för våra långsiktiga prioriteringar, såsom jordbruk och sammanhållning. Vi föreslår en ansvarsfull och motiverad ökning av nästa fleråriga budgetram – som går utöver det föråldrade taket på 1 % av BNI. Om vi ber EU att göra mer måste vi också ge unionen de resurser som krävs. Europaparlamentet kommer endast att godkänna en framtidssäkrad flerårig budgetram som är flexibel, effektiv och redo att tillämpas senast den 1 januari 2028. Därför uppmanar vi till att förhandlingarna med rådet och EU-kommissionen inleds omedelbart efter kommissionens förslag i juli”, sade medföredragande Siegfried Mureşan (EPP, Rumänien).

”Människor och regioner måste stå i centrum för nästa fleråriga budgetram, och vi måste se till att EU har de resurser som krävs för att tillgodose medborgarnas behov. Vi behöver kraftfulla investeringar för att stärka det strategiska oberoendet, den ekonomiska motståndskraften och de gröna målen utan att någon hamnar på efterkälken. Dessutom måste en ambitiös budget främja social och territoriell sammanhållning, omfatta nya och moderniserade inkomstkällor och garantera tillräcklig finansiering för säkerhet, försvar och beredskap för att säkerställa rättvisa och blomstrande samhällen, samtidigt som rättsstatsprincipen och EU:s grundläggande värden upprätthålls”, sade medföredragande Carla Tavares (S&D, Portugal).

Nästa steg

Parlamentets prioriteringar är utformade för att ingå i EU-kommissionens förslag till EU:s nästa långtidsbudget, som ska presenteras i juli 2025.

Bakgrund

Den fleråriga budgetramen fastställs för en period på sju år och anger de högsta utgiftstaken för olika politikområden. Efter att ha fått Europaparlamentets godkännande, som ges av en majoritet av ledamöterna, antar EU:s regeringar budgetramförordningen enhälligt. EU:s nuvarande långtidsbudget löper ut den 31 december 2027.

Mer information

• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (07.05.2025) 
• Videoinspelning av plenardebatten (06.05.2025) 
• Videoinspelning av presskonferensen med Europaparlamentets talman Roberta Metsola och medföredragandena Siegfried Mureșan och Carla Tavares 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• EU-kommissionens meddelande om EU:s nästa långtidsbudget (11.02.2025) 
• Allt du behöver veta om EU:s långtidsbudget 
• Europaparlamentets budgetutskott