Unga vuxna med cancer ska erbjudas särskild uppföljning på Akademiska
15.5.2025 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Unga vuxna med cancer ska erbjudas bättre uppföljning liknande den efter barncancer. Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige. Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.

– Vi ser ett behov av att utvidga uppföljningen efter barncancer så att mottagningen även omfattar unga vuxna som haft cancer när de var i åldern 18-29 år. Inom ramen för en pilotstudie ska vi se över möjligheterna och formerna för detta i Uppsala, säger Hanna Mogensen, sjuksköterska på uppföljningsmottagningen vid sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset och forskare inom epidemiologi vid Uppsala universitet.
.
Förutom att se över förutsättningarna för en utvidgad uppföljningsmottagning i Uppsala så kommer en pilotstudie starta till hösten. I studien inkluderas 10-15 unga vuxna som haft lymfom och testikelcancer. Deltagarna kommer att tillfrågas om nyttan av besöket, samt om de har förslag på förbättringar och förändringar.
Cancer hos unga vuxna är ovanligt och många av de cancerdiagnoser som gruppen drabbas av har god prognos. Detta gör att de flesta patienter har ett långt liv framför sig, men sjukdomen och dess behandling kan leda till sena komplikationer. Sedan tidigare finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer, men för unga vuxna cancerdrabbade är detta ännu inte standardiserat på samma sätt. Att långtidsuppföljning efter cancer ska inkludera patienter diagnosticerade till och med 29 års ålder finns dock med som ett förslag i den nya uppdaterade nationella cancerstrategin.
– Unga vuxna är en ovanlig grupp i cancervården med specifika behov. Vårdpersonalen kan ha svårt att se den här gruppen eftersom den stora majoriteten av cancerpatienterna är betydligt äldre och har helt andra rehabiliteringsbehov. Därför är det viktigt att kompetensen är samlad och tillgänglig, framhåller Hanna Mogensen och fortsätter:
– Att som ung canceröverlevare få möta personal som har kunskap om personens unika situation kan vara till stor nytta, inte minst att det finns en kontaktyta med experter dit man kan vända sig. Det kan underlätta livet och hjälpa till att förebygga sena komplikationer, eller seneffekter som det också kallas, det vill säga mer eller mindre kroniska förändringar som finns kvar sedan den mest intensiva behandlingen.
I teamet för långtidsuppföljning efter barncancer ingår läkare, sjuksköterska, kurator och neuropsykiater. Hanna Mogensen tänker sig en liknande personalgrupp för unga vuxna med cancer.
Pilotstudien finansieras med medel från Regionalt Cancercentrum Mellansverige (RCC). 2025 får Uppsala 39 miljoner av medel som fördelas till regionerna för utveckling inom cancerrehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi.
Nyckelord
Kontakter
Hanna Mogensen, sjuksköterska på uppföljningsmottagningen vid sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset och forskare inom epidemiologi vid Uppsala universitet.
072-229 13 28, hanna.mogensen@igp.uu.se
Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och centrumföreståndare för Uppsala Comprehensive Cancer Centre;
070-611 29 60, ingrid.glimelius@akademiska.se
Bilder


Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum