Meta Velander har gått ur tiden

»Så länge jag kan stå på benen, lära mig utantill och någon vill se mig så kan jag fortsätta!« (Meta Velander)

Meta Velanders skådespelarintresse väcktes under hennes många biobesök i skolåldern och hon började redan som barn att spela teater. Vid 23 års ålder, 1947, påbörjade hon sin utbildning vid Dramatens elevskola och inledde därefter sin karriär vid Uppsala stadsteater under 50-talet.

Meta Velander anställdes på Stockholms stadsteater i samband med ingivningen 1960 och debuterade som Kristin i Fröken Julie (1960). Sedan dess har hon levererat en lång rad framstående skådespelarinsatser i över 70 uppsättningar. Under 1970- och 80-talet hade hon ett tätt samarbete med skådespelaren och dramatikern Jan Bergquist och kollegorna Helge Skoog och Hans Bendrik, som mynnade ut i uppmärksammade föreställningar som Buss på stan (1970) och de dagsaktuella revyerna Här fattas beslut! och Kärnklart! med premiär 1978. Andra betydande milstolpar är samarbetet med regissören Kåre Santesson i Är det inte mitt liv, kanske (1979) och Gisslan (1983), liksom hennes medverkan i Affären Danton i regi av Suzanne Osten på Unga Klara (1986) och Rut och Ragnar (2010) tillsammans med livskamraten Ingvar Kjellson (1923-2014), i regi av Jan Olof Strandberg.

Många minns även Meta Velander för de åtskilliga roller hon spelade mot Yvonne Lombard – en kollega och vän som hon delade loge med och lärde känna under sin utbildningstid. Bland dem märks Två kvinnor av David Hare (2005), Arsenik och gamla spetsar av Josef Kesselring (2008), samt Sista dansen (2009) och I sista minuten (2012), båda av Carin Mannheimer. På senare år har duon setts i Farmor och vår herre (2015), Nattorienterarna (2016) och Och så levde de lyckliga (2018).

— Meta Velander, en så excellent skådespelare, bussig kollega och lojal kompis. Hon var alltid väl förberedd och arbetssugen. Men inte okritisk, nej nej långt därifrån, hon kunde både vara påstridig och skarp i sin analys. Jag hade den totala förmånen att få arbeta med Meta i ett flertal produktioner. Vi kom att finna varandra och hade många samtal om teatern och yrket. Den sista produktion vi gjorde tillsammans var " Och så levde de lyckliga i alla sina dagar" där hon tillsammans med loge-kamraten och livs-vännen Yvonne Lombard spelade två åldrade aktriser i Lotta Olssons fina pjäs. Ingen av dem var kapabla till scenerier utan leddes in och av scenen där de spelade stycket sittande. Brilliant naturligtvis. Man säger ibland att någon lämnar ett tomrum efter sig. I Metas fall är det sant. Jag kommer att sakna henne, säger Sissela Kyle, regissör och skådespelare.

Förutom sina roller på teatern har Meta Velander medverkat i en rad filmer och TV-serier, bland andra Mannen som slutade röka i regi av Tage Danielsson (1972), s/y Glädjen i regi av Göran du Rées (1989), Pip-Larssons (1998), Solbacken Avd. E (2003) och Om ett hjärta (2008). År 2002 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus för mångåriga konstnärligt framstående insatser som skådespelare.