Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen som drabbar barn. Trots läkemedelsbehandling fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel.

– Resultaten indikerar att SCD (specific carbohydrate diet); en kost som tidigare undersökts vid inflammatorisk tarmsjukdom, också verkar kunna ge positiva effekter hos barn med JIA. Kosten verkar kunna lindra kvarstående symtom som barnen har trots medicinering, säger Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn. I Uppsala län finns cirka 110 barn och ungdomar med JIA som definitionsmässigt bryter ut före 16 års ålder. När en eller flera leder är inflammerade leder det ofta till smärta, stelhet och rörelsehinder. Det är även vanligt med ökad trötthet och barnen/ungdomarna har en ökad risk för depression. Två av tre som diagnosticeras är flickor, något man ännu inte säkert vet orsaken till. Jämte övriga länder i Norden och vissa delar av USA är förekomsten hög i Sverige; högre än i sydeuropeiska länder, Afrika och Asien.
Kost som tilläggsbehandling
Syftet med studien var att undersöka effekterna av SCD som tilläggsbehandling. Kosten består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur. Samtidigt utesluts livsmedel med ett högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmålsprodukter, ris och potatis. Dessutom utesluts laktos och tillsatt socker bortsett från honung. Även intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.
– Eftersom man utesluter hela livsmedelsgrupper, vilket inte rekommenderas, ville vi se hur barnens faktiska matintag såg ut när de följde SCD-kosten. Generellt gav kosten ett bra livsmedels- och näringsintag, men vi såg bland annat en risk för lågt intag av kalcium och D-vitamin som är extra viktigt för skelettet vid inflammatorisk sjukdom, förklarar Naima Hagström, och fortsätter:
– Det vi tror driver förbättringarna är framför allt ett väldigt högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter, frön och nötter. Detta är livsmedel som vi vet innehåller mycket fibrer, vitaminer, mineraler och olika fytonutrienter - bioaktiva ämnen som produceras av växter- och som kan minska inflammation.
Enligt Naima Hagström ökar studien även förståelsen för de många utmaningar som barn och familjer möter vid kostbehandlingar. Gemensamt för alla deltagare var att kosten påverkade vardagen för hela familjen. Barnen/ungdomarna behövde äta hemlagad mat och ta med sig mat hemifrån vart de än gick, även till skolan. Trots detta upplevde de flesta deltagandet som en positiv upplevelse. De fick prova en väg att själva kunna påverka sin sjukdom vilket Naima Hagström menar var uppskattat.
Bakgrunden till studien är att det idag saknas evidens vad gäller specifik kost till barn med reumatism. Trots tillgång till god medicinsk behandling fortsätter många barn att ha symptom som smärta och trötthet även när inflammationen tycks vara under kontroll. Detta leder, enligt Hagström, till att familjer söker efter annat som kan hjälpa, till exempel kostförändringar. I takt med ökad kunskap kring tarmens immunologiska roll (mikrobiotan) och kostens immunmodulerande potential har också intresset för kostbehandling vuxit.
Naima Hagström rekommenderar dock inte att man inför strikt SCD-kost.
– Nej, jag tycker inte att man ska följa någon specifik kost eller utesluta hela livsmedelsgrupper då det inte finns vetenskapligt stöd för att det fungerar. Här behövs mer forskning. Däremot kan man absolut se över vad man äter och göra förbättringar. Förutom att öka intaget av till exempel frukt, grönsaker och baljväxter, kan man försöka laga så mycket som möjligt från grunden. Sen vet vi att det är bra att minska på snacks, godis, kakor, glass och läsk som sannolikt kan påverka inflammation negativt, avrundar hon.
FAKTA: SCD-kost (Specific carbohydrate diet)
- Består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur.
- Utesluter livsmedel med högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmål, ris och potatis.
- Laktos och tillsatt socker bortsett från honung utesluts.
- Intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.
Nyckelord
Kontakter
Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet; naima.hagstrom@uu.se
Lillemor Berntson, överläkare, med ansvar för barnreumatologi på Akademiska sjukhuset, tillika ansvarig för forskningsstudien; 018-611 58 91 eller 070-651 00 02, lillemor.berntson@uu.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum