Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism
21.5.2025 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen som drabbar barn. Trots läkemedelsbehandling fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel.

– Resultaten indikerar att SCD (specific carbohydrate diet); en kost som tidigare undersökts vid inflammatorisk tarmsjukdom, också verkar kunna ge positiva effekter hos barn med JIA. Kosten verkar kunna lindra kvarstående symtom som barnen har trots medicinering, säger Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn. I Uppsala län finns cirka 110 barn och ungdomar med JIA som definitionsmässigt bryter ut före 16 års ålder. När en eller flera leder är inflammerade leder det ofta till smärta, stelhet och rörelsehinder. Det är även vanligt med ökad trötthet och barnen/ungdomarna har en ökad risk för depression. Två av tre som diagnosticeras är flickor, något man ännu inte säkert vet orsaken till. Jämte övriga länder i Norden och vissa delar av USA är förekomsten hög i Sverige; högre än i sydeuropeiska länder, Afrika och Asien.
Kost som tilläggsbehandling
Syftet med studien var att undersöka effekterna av SCD som tilläggsbehandling. Kosten består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur. Samtidigt utesluts livsmedel med ett högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmålsprodukter, ris och potatis. Dessutom utesluts laktos och tillsatt socker bortsett från honung. Även intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.
– Eftersom man utesluter hela livsmedelsgrupper, vilket inte rekommenderas, ville vi se hur barnens faktiska matintag såg ut när de följde SCD-kosten. Generellt gav kosten ett bra livsmedels- och näringsintag, men vi såg bland annat en risk för lågt intag av kalcium och D-vitamin som är extra viktigt för skelettet vid inflammatorisk sjukdom, förklarar Naima Hagström, och fortsätter:
– Det vi tror driver förbättringarna är framför allt ett väldigt högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter, frön och nötter. Detta är livsmedel som vi vet innehåller mycket fibrer, vitaminer, mineraler och olika fytonutrienter - bioaktiva ämnen som produceras av växter- och som kan minska inflammation.
Enligt Naima Hagström ökar studien även förståelsen för de många utmaningar som barn och familjer möter vid kostbehandlingar. Gemensamt för alla deltagare var att kosten påverkade vardagen för hela familjen. Barnen/ungdomarna behövde äta hemlagad mat och ta med sig mat hemifrån vart de än gick, även till skolan. Trots detta upplevde de flesta deltagandet som en positiv upplevelse. De fick prova en väg att själva kunna påverka sin sjukdom vilket Naima Hagström menar var uppskattat.
Bakgrunden till studien är att det idag saknas evidens vad gäller specifik kost till barn med reumatism. Trots tillgång till god medicinsk behandling fortsätter många barn att ha symptom som smärta och trötthet även när inflammationen tycks vara under kontroll. Detta leder, enligt Hagström, till att familjer söker efter annat som kan hjälpa, till exempel kostförändringar. I takt med ökad kunskap kring tarmens immunologiska roll (mikrobiotan) och kostens immunmodulerande potential har också intresset för kostbehandling vuxit.
Naima Hagström rekommenderar dock inte att man inför strikt SCD-kost.
– Nej, jag tycker inte att man ska följa någon specifik kost eller utesluta hela livsmedelsgrupper då det inte finns vetenskapligt stöd för att det fungerar. Här behövs mer forskning. Däremot kan man absolut se över vad man äter och göra förbättringar. Förutom att öka intaget av till exempel frukt, grönsaker och baljväxter, kan man försöka laga så mycket som möjligt från grunden. Sen vet vi att det är bra att minska på snacks, godis, kakor, glass och läsk som sannolikt kan påverka inflammation negativt, avrundar hon.
FAKTA: SCD-kost (Specific carbohydrate diet)
- Består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur.
- Utesluter livsmedel med högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmål, ris och potatis.
- Laktos och tillsatt socker bortsett från honung utesluts.
- Intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.
Nyckelord
Kontakter
Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet; naima.hagstrom@uu.se
Lillemor Berntson, överläkare, med ansvar för barnreumatologi på Akademiska sjukhuset, tillika ansvarig för forskningsstudien; 018-611 58 91 eller 070-651 00 02, lillemor.berntson@uu.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska5.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.
Akademiska pionjär i Sverige på strålbehandling av ultra-central lungcancermed MR-Linac4.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Lungcancer behandlas normalt med operation, läkemedel eller strålning. Både strålbehandling och operation kan dock vara grannlaga eftersom kritiska riskorgan såsom luftstrupe, större luftrör och matstrupe sitter nära lungan. 2019 var Akademiska pionjär i Sverige på att skaffa MR-Linac; en teknik för strålbehandling där en linjäraccelerator kombineras med MR-kamera. Sedan dess har tekniken uppgraderats och i vår startar den första kliniska studien i Sverige där svårbehandlad ultra-central lungcancer, både primärtumörer och metastaser, ska behandlas med sikte på bot.
Forskning visar: En kombination av gen- och immunterapi effektiv mot svårbehandlad hudcancer26.2.2026 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Patienter med spridd hudcancer (malignt melanom), som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.
Akademiska klättrar i ranking bland världens bästa sjukhus25.2.2026 15:31:26 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset klättrar två placeringar till plats 80 och är därmed fortsatt ett av världens 100 bästa sjukhus. Det framgår i rankingen av världens bästa sjukhus som görs årligen av den internationella tidskriften Newsweek.
Laboratorium på Akademiska återackrediteras11.2.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Klinisk kemi och farmakologi (KKF) på Akademiska sjukhuset återackrediteras enligt standarden ISO 15189. Efter att ackrediteringen återkallades av Swedac i januari 2025 har verksamheten genomfört ett målmedvetet, mycket omfattande och hållbart förbättringsarbete med hög kvalitet som nu har resulterat i ett nytt beslut.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum