Se årets livesändning från Östersjöns pingviner - sillgrisslorna

– Anledningen att vi gör detta är för att öka kunskapen om sillgrisslor och hur de interagerar med sin omgivning och varandra. Vi vill också ge allmänheten möjlighet att få följa dessa fascinerande fåglar och samtidigt bidra till forskningen, säger Mathilda Karlsson, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF. 

WWFs livesändning av ”Östersjöns pingviner”, som sillgrisslorna ibland kallas, pågår från slutet av maj till mitten av juli. Under den tiden kan man se förloppet från att äggen läggs, kläcks och ungarnas första veckor uppe på klipphyllorna, tills de efter omkring tre veckor kastar sig ner för klipporna – trots att de ännu inte lärt sig att flyga.

Under hela perioden kan allmänheten rapportera in vad man ser, och på så sätt bidra till forskningen.

Innan sillgrisslorna hoppar ringmärks dem, så att forskarna ska kunna se vilka som kommer tillbaka till Stora Karlsö och vilka som hamnar någon annanstans.

– Det kan låta makabert att se när ungarna faller upp till 40 meter, men det är något som de klarar. Tack vare deras mjuka skelett och extra fett på magen klarar fågelungarna fallet utan större problem. I vattnet väntar pappa sillgrissla på att ta emot sin unge, säger Mathilda Karlsson.

Medan ungen och pappan simmar ut i havet tillsammans stannar mamman kvar och bevakar sitt revir i ytterligare några dagar. Nästa år kommer hon nämligen att återvända till samma klipphylla.  

– Ett av resultaten från tidigare års medborgarforskning är att specifika individer ofta återkommer. Vi vill i år ta detta vidare genom att zooma in på konstgjorda klippor med inbyggda vågar, där fåglarna ofta går ut för att spana. Genom att notera ringmärkta fåglar kan detta bidra till att vi lär oss mer om enskilda individers beteenden, säger Jonas Hentati Sundberg, docent i ekologi på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Förutom att filma sillgrisslorna har det i år satts upp ljudinspelare för att studera sillgrisslornas språk. Ljudströmmen från en av hyllorna finns med i årets livesändning.

– Vi vet från många år i fält att sillgrisslorna använder olika läten vid olika tillfällen. Vi forskare kan höra om de är nervösa, bråkar, anländer med fisk och parar sig. Vi vill nu använda AI för att avkoda deras språk och undersöka om olika individer har olika röster. De är otroligt lika till utseendet, men de känner igen varandra, och vi misstänker att de gör det genom lätena, säger Jonas Hentati Sundberg.

Forskningen på sillgrisslor ökar både kunskapen om fåglarna men kan även ge oss information om förändringar i Östersjöns livsmiljö. Genom att studera fåglarnas beteenden och häckningsframgång får man indikationer om vad som händer under ytan. Det är till stor hjälp för att förstå Östersjön och därmed vad som måste göras för att öka det marina skyddet av natur och djur över som under ytan.

Fakta: Om medborgarforskningen

Gå in på WWFs livesändning wwf.se/live så kommer du att kunna bidra som medborgarforskare. Du rapporterar på hemsidan vad du ser och när.

Som medborgarforskare kan du följa sillgrisslorna från att äggen läggs tills de hoppar från sin klipphylla. Framför allt kan du hålla utkik efter fem händelser. 

• När läggs det ett ägg? 

• När kläcks äggen? 

• När matas ungarna med fisk? 

• När hoppar ungarna? 

• Andra intressanta beteenden hos fåglarna? 

Från slutet av maj till mitten av juli kan du följa fåglarna. I projektet, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Baltic Seabird Project Association, ingår totalt över 50 kameror.

FAKTA: Om projektet 

Forskningsprojektet kallas “Havsfåglar i Östersjön” och har drivits av SLU, SU m.fl.  med stöd från WWF sedan 1997. Resultaten används för att övertyga beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet, finansieringen av fågelhyllan och kamerorna har möjliggjorts genom bidrag från WWF. 

FAKTA: Om sillgrisslan 

Sillgrisslehonan lägger sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. Äggen är specialformade vilket gör att risken för att ramla ner minskar. De är också otroligt skickliga fiskare. Sillgrisslan kan dyka 100 meter, där det är helt mörkt. De har gjorts försök att filma men på grund av det kolsvarta djupet har det hittills varit mycket svårt. Trots mörkret lyckas sillgrisslan hitta sin fisk.