Rekordhöjningar av elnätsavgifter 2025

Elnätavgifterna steg i genomsnitt 10,6 procent mellan 2024 och 2025 enligt Nils Holgersson-gruppens kartläggning. Årets höjningar är de högsta som uppmätts sedan kartläggningar inleddes 1996. Det tidigare rekordet sattes 2023, då snittet låg på 9,6 procent.

Elnätsavgifterna höjs med 30 procent i fem kommuner

Mölndal står för den största ökningen i landet, med hela 35,5 procent, men trots det ligger avgiften fortfarande under genomsnittet. Även Ronneby höjer kraftigt med 31,3 procent men ligger fortfarande nära mitten av prislistan. Andra kommuner med höjningar runt 30 procent är bland andra Bjuv, Helsingborg och Ängelholm.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger Rikard Silverfur, ordförande i Nils Holgersson-gruppen.

Jämtland har högst elnätsavgifter 2025

De allra högsta elnätspriserna 2025 återfinns i flera jämtländska kommuner, däribland Härjedalen, Bräcke och Ånge. Här ligger priset på över 191 öre per kilowattimme, mer än 50 procent högre än rikssnittet.

Enhetspris eller zonindelning av elnätsavgifterna

Samtidigt visar undersökningen att, Vattenfall och Ellevio, tillämpar en enhetsprismodell där alla kunder betalar samma pris, oavsett var de bor. Eon priser delas upp i tre regionala zoner som sträcker sig över stora områden.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför. säger Rikard Silverfur.

Elnätsbolagen använder intäktsramarna maximalt

De rekordstora höjningarna kan ske efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027. Det innebär att bolagen nu har utrymme att ta ut högre avgifter än tidigare.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar, säger Rikard Silverfur.