Rävens dvärgbandmask etablerad i Uppsala

Med fynden i Gränby i Uppsala har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) nu hittat ett tredje område i Sverige med etablerad förekomst av rävens dvärgbandmask. Sedan tidigare finns två områden där ett flertal rävar påvisats med parasiten, ett område nordost om Uddevalla och ett söder om Gnesta. Uppföljande provtagningar i dessa områden visar att parasiten långsamt har spridits vidare geografiskt i åtminstone Gnesta kommun.

– När ett första fall påvisas i ett område är nästa steg att undersöka hur förekomsten ser ut i  närområdet genom att undersöka fler rävspillningar. Efter analyser av cirka 70 prover insamlade senaste månaderna runt Uppsala stad kan vi se att det finns flera positiva prover i i norra Uppsala men bara några kilometer utanför detta område är proverna negativa. Bilden vi får från övervakningarna som utförts i olika projekt sedan 2011, när parasiten först upptäcktes i Sverige, är att parasiten förekommer väldigt sporadiskt men att den har etablerat sig i några få och ganska avgränsade områden, säger Erik Ågren, statsveterinär på SVA.

Internationellt är rävens dvärgbandmask utbredd i många länder och i dem är många människor potentiellt exponerade för smittan. Det är dock få människor som smittas och blir sjuka. Då situationen i Sverige ännu verkar vara endast fläckvis förekomst av parasiten förbereder SVA en studie för att avmaska rävar i ett etablerat område med mål att helst utrota smittan där.

– Även om smittrisken är mycket låg ger dvärgbandmask en allvarlig sjukdom för de människor som drabbas. När parasiten förekommer i större samhällen är det också fler människor som utsätts för smittrisk. Då dvärgbandmasken ännu inte verkar vara så utbredd är det nu som man kan försöka få bort smittan från rävarna i området. Avmaskning av rävar har gjorts i andra länder, dock med varierande resultat då de flesta länder har parasiten utbredd i en betydande del av rävpopulationen. Behandlingar av vilda djur är något vi normalt inte gör i Sverige, men vi planerar för en pilotstudie för att få bort en potentiellt allvarlig zoonotisk smitta, säger Erik Ågren.

Dvärgbandmask sprids genom att mellanvärden, vanligen en smågnagare, äter parasitägg som finns i miljön. Larvstadiet utvecklas i levern, och när räven, som är huvudvärd för parasiten, äter den infekterade gnagaren utvecklas larverna till 3 mm långa vuxna bandmaskar i tarmen. Parasitägg utsöndras senare med avföringen så dessa hamnar i miljön.  

– Hundar som äter infekterade sorkar kan sedan sprida parasitägg, precis som rävar. Varken räv eller hund blir sjuka av masken i tarmen. Hundägare som vet eller misstänker att hunden kan äta smågnagare och bor i, eller nära, ett område med etablerad smitta rekommenderas avmaska sin hund en gång varje månad. Katter är dåliga värdar för just dvärgbandmasken men utekatter kan ändå behöva avmaskas mot spolmask och de andra arter av bandmask som de ofta får i sig när de äter smågnagare, säger Eva Osterman Lind, parasitolog på SVA.

Människor kan råka få i sig de mikroskopiskt små parasitäggen om de finns på något man äter. Ett fåtal personer i Sverige har under de senaste åren diagnosticerats med sjukdomen alveolär echinokockos som orsakas av rävens dvärgbandmask. Eftersom det kan gå uppemot femton år från smitta till dess att sjukdomssymtom uppträder, är det ofta väldigt svårt att fastställa var och när smittan skett.

Här är förslag på åtgärder som minskar risken för att drabbas av rävens dvärgbandmask, men även av andra smittor i miljön.

• Tvätta händerna innan matlagning och måltider.
• Skölj grönsaker.
• Skölj bort synlig jord från frukt och bär.
• Tvätta händerna efter arbete med jord.
• Försvåra för rävar att ta sig in i trädgårdsodlingar genom att till exempel sätta upp stängsel, odla under fiberduk eller odla i växthus.
• Avmaska hundar som kan ha ätit gnagare, och schamponera hundar som rullat sig i rävspillning om rävens dvärgbandmask finns i området. 
• Undvik att röra vid rävspillning, och använd handskar om du behöver hantera rävar eller deras spillning och tvätta händerna efteråt.

Det bedöms vara en mycket låg risk för bli smittad med dvärgbandmask genom att äta bär från skogen.

Folkhälsomyndigheten bedömer att enstaka fall av rävens dvärgbandmask kommer att fortsätta att upptäckas hos människor framöver, men att smittan även i fortsättningen kommer att vara mycket ovanlig.

SVA:s bedömning är att fler enstaka fall av rävens dvärgbandmask kan förväntas hos räv framöver men i nuläget är parasiten sällsynt och förekommer endast sporadiskt i landet.