Akademiska sjukhuset

Njurbiopsier i öppenvård spar tid för patienter och vårdplatser på sjukhuset

Dela

Sedan årsskiftet kan vissa patienter i behov av njurbiopsi få vård polikliniskt på Akademiska sjukhuset. Det innebär att man kommer in på morgonen och kan gå hem på eftermiddagen i stället för att vårdas två dygn på sjukhuset. Förutom att frigöra vårdplatser ökar tillgängligheten till biopsi.

Sedan årsskiftet kan vissa patienter i behov av njurbiopsi få vård polikliniskt på Akademiska sjukhuset. Det innebär att man kommer in på morgonen och kan gå hem på eftermiddagen i stället för att vårdas två dygn på sjukhuset. Förutom att frigöra vårdplatser ökar tillgängligheten till biopsi.
Sedan årsskiftet kan vissa patienter i behov av njurbiopsi få vård polikliniskt på Akademiska sjukhuset. Det innebär att man kommer in på morgonen och kan gå hem på eftermiddagen i stället för att vårdas två dygn på sjukhuset. Förutom att frigöra vårdplatser ökar tillgängligheten till biopsi. Johan Alp

– Tidigare gjordes alla undersökningar med patienten inneliggande men vårt mål från i år är att hälften av biopsierna ska genomföras polikliniskt. Genom att patienterna inte behöver vårdas inneliggande frigörs vårdplatser samtidigt som tillgängligheten för njurbiopsier ökar. Det här är ett led i sjukhusets mål att öka antalet vårdplatser. Om patienten inte behöver vårdas på sjukhus ska man inte göra det, säger Elin Hammarström, avdelningschef för njurmedicinsk öppenvård på Akademiska sjukhuset.

På Akademiska sjukhuset genomgår drygt 50 patienter njurbiopsi årligen. Detta görs vid flera olika tillstånd, exempelvis vid snabb försämring av njursvikt, stort proteinläckage i urinen och svullnad samt när patienter har en oklar försämring av njurfunktionen.

– Akut och kronisk njursvikt är allvarligt och kan leda till behov av dialys. I många fall är det omöjligt att ställa diagnos utan att genomföra en biopsi från njuren, förklarar Jan Melin, sektionschef njurmedicin Akademiska sjukhuset.

Vid undersökningen tas ett stickprov (biopsi) från njuren med hjälp av ultraljud som sedan skickas för undersökning i mikroskop och ofta även elektronmikroskop. Eftersom det finns en viss blödningsrisk behöver patienten övervakas efter ingreppet.

– En majoritet av blödningarna kommer tidigt efter ingreppet. Därför räcker det i allmänhet att övervaka patienterna under fyra timmar, men det görs alltid en individuell bedömning inför hemgång, berättar Elin Hammarström. Dagen efter undersökningen kommer patienten tillbaka till njurmottagningen, dels för provtagning, dels för att säkerställa att personen mår bra.

Hon framhåller att det är en stor vinst för patienterna att slippa läggas in på sjukhuset, inte minst för att de slipper vara borta från hemmet. Omhändertagandet och uppföljningen minskar oron för patienten.

Nyckelord

Kontakter

Elin Hammarström, avdelningschef för njurmedicinsk öppenvård på Akademiska sjukhuset;
073-868 13 74, elin.hammarstrom@akademiska.se

Jan Melin, sektionschef njurmedicin Akademiska sjukhuset; 073-868 27 53, jan.melin@akademiska.se

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Barn kan dricka ända fram tills de sövs inför operation4.7.2025 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är vanligt att barn fastar alldeles för länge inför operation - ofta uppemot 12 till 15 timmar. Barnanestesin på Akademiska sjukhuset har länge förespråkat en liberal syn på fasta, att barn kan dricka klar vätska, exempelvis saft eller juice, ända tills det är dags att sövas inför operation. En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar nu att det finns stark evidens för att denna praxis inte ökar risken för aspiration, att barnet kräks upp matrester vid sövningen och maginnehållet hamnar i lungorna.

Ny forskningsstudie visar: Nordiska riktlinjer för ärftlighetstestning är träffsäkra vid blodsjukdomar26.6.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Omkring 13 procent av personer som diagnostiseras med blodcancersjukdomarna myelodysplastiskt syndrom och akut myeloisk leukemi har en ärftlig risk. En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för diagnostik, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk, vilket påverkar både diagnostik och vilken behandling patienterna får.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye