Kriminalvårdens utbyggnad: ”Vi går från rehabilitering till förvaring”

Fler än 8 av 10 av STs medlemmar som arbetar på häkte och anstalt gör en koppling mellan att allt fler celler dubbelbeläggs och att risken för hot och våld ökar.

- Det är naivt att tro att dubbelbeläggningar inte får konsekvenser. Det berör intagna klienter, kriminalvårdares arbetsmiljö och vilken verksamhet som går att bedriva, säger Joachim Danielsson, ordförande för ST inom Kriminalvården.

Kriminalvårdens egna beräkningar utifrån den förda politiken är att antalet platser på häkten och anstalter behöver öka från 11 000 till 29 000 fram till 2034. Även personalstyrkan ska växa, men inte i samma takt och det kommer bli färre anställda per klient framöver. Bemanningstätheten kommer att minska med i genomsnitt 30 procent.

Säkerheten för personal och klienter hotas

Nivån av hot och våld inom Kriminalvården är redan idag hög - en fjärdedel av medlemmarna uppger att de blivit personligt utsatta det senaste året. Därför är det mycket oroande att fler än 6 av 10 säger att dubbelbeläggning med två klienter i varje cell ytterligare ökar risken för hot och våld. Kriminalvården uppger att de snart dubbelbelagt alla celler som är möjliga, det vill säga de som är minst sex kvadratmeter stora.

 - Att arbeta inom Kriminalvården är tufft, men det måste ändå vara en dräglig arbetsmiljö. När vi frågar våra medlemmar om hur säkerheten skulle kunna bli bättre handlar svaren i stor utsträckning om mer personal och mindre grupper av klienter. Den insikten måste regeringen ta med sig när de bestämmer takten i utbyggnaden, säger Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST.

 Sämre brottsförebyggande arbete

Över hälften av Fackförbundet STs medlemmar inom Kriminalvården uppger att uppdraget ”Bättre ut”, som innebär att Kriminalvårdens arbete ska vara återfallsförebyggande och öka tryggheten, förändrats till det sämre de två senaste åren. På anstalter med högst säkerhet uppger två tredjedelar att det blivit sämre.

- En av de viktigaste förutsättningarna för att minska återfall i kriminalitet är Kriminalvårdens personal. När de inte kan erbjuda klienterna meningsfull sysselsättning blir förutsättningarna för att anpassa sig till ett liv utan kriminalitet efter avtjänat straff betydligt sämre. Vi går från rehabilitering till förvaring, säger Joachim Danielsson.

Ta del av STs rapport "Från rehabilitering till överfulla celler – verkligheten i dagens kriminalvård" under Dokument.