Riksåklagaren överklagar dom om grovt bokföringsbrott

En tandläkare och en annan person som var delägare i samma tandläkarpraktik dömdes för grova bidragsbrott bestående i att de ansökt om och erhållit allmänt och särskilt tandvårdbidrag från Försäkringskassan för tandvårdåtgärder som aldrig utförts. De dömdes också för grovt penningtvättsbrott eftersom de på olika sätt omsatt pengarna från bidragsbrotten mot Försäkringskassan.

De frikändes från åtalen om grova bokföringsbrott eftersom domstolarna fann att personerna inte lämnat oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att låta bokföra medel till följd av bidragsbrotten mot Försäkringskassan som intäkter i bolagens bokföring.

Riksåklagaren instämmer inte i domstolarnas bedömningar och yrkar att de ska dömas för grovt bokföringsbrott och att påföljderna för var och en av dem skärps.

Ur överklagandet:

”Bokföringsplikten är i första hand till för att bolagets intressenter (staten, privata långivare, kunder, leverantörer och anställda m.m.) ska få en korrekt bild av bolagets verksamhet och ekonomi, eftersom detta i sin tur ligger till grund för de olika ekonomiska beslut som intressenterna ska fatta. Det är således av mycket stor vikt, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, att bokföringsplikten uppfylls på ett korrekt sätt och det är också därför som bokföringsplikten är straffsanktionerad. Att utan vidare information låta bokföra medel som åtkommits genom bidragsbrott (eller för den delen andra förmögenhetsbrott såsom bedrägeri eller stöld) såsom intäkt i bolagets bokföring och därigenom ge sken av en välfungerande verksamhet trots att den stor del av ”intäkterna” består av medel åtkomna genom exempelvis bidragsbrott torde stå i direkt strid med de syften som bär upp regleringen kring bokföringsplikten och kan således knappast anses tillåtet.”

– Högsta domstolen har i tidigare rättsfall klargjort att även olaglig verksamhet under vissa omständigheter kan vara bokföringspliktig. Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur medel som tillförts bokföringspliktig verksamhet genom bedrägeri/bidragsbrott ska bokföras för att undgå straffansvar för bokföringsbrott, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Överklagandet

Kontakt

Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.

__________________________________________

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20