Mäns kunskap om cancersymtom bara hälften så hög som kvinnors

– Den här rapporten visar ett tydligt och konsekvent mönster där kvinnor har nästan dubbelt så hög kännedom som män för samtliga alarmsymtom. Den visar också att män inte oroar sig för symtom eller kopplar dem till cancer i samma utsträckning som kvinnor. Det här är ett kunskapsgap som får allvarliga konsekvenser och som vi och många andra aktörer i samhället behöver adressera skyndsamt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden. 

Cancerfondsrapporten ”Män och cancer – ett kunskapsgap med allvarliga hälsoeffekter” visar bland annat att:  

• 27 procent av männen nämner spontant hudförändringar som ett alarmsymtom för cancer – jämfört med nästan hälften av kvinnorna (46 procent).  

• 30 procent av männen nämner spontant knölar som ett alarmsymtom för cancer, jämfört med 65 procent av kvinnorna.  

• 43 procent av de män som känt en knöl på sin kropp har inte kontaktat sjukvården – jämfört med 25 procent av kvinnorna. 

• Digitala vårdtjänster som 1177 används i lägre utsträckning av män, särskilt äldre. 

• Män oroar sig i lägre grad än kvinnor för symtom, väntar längre med att söka vård och söker ibland inte vård alls.  

• Skillnaderna är särskilt tydliga bland män med lägre utbildning och inkomst. 

Mönstret syns även i deltagandet i screening för tarmcancer – det enda nationella screeningprogram som omfattar både kvinnor och män. 62 procent av männen deltar, jämfört med 68 procent av kvinnorna.  

– Vi vet att män löper högre risk än kvinnor att drabbas av cancer.  Att män dessutom har lägre kunskap om symtom och söker vård senare kräver att alla vi som arbetar med frågan vidtar åtgärder för att bli bättre på att nå ut till män. I den här rapporten föreslår vi ett antal åtgärder som bidrar till det, säger Ulrika Årehed Kågström. 

Genom nya samarbeten och informationsspridning arbetar Cancerfonden på flera sätt för att nå ut till fler män. I den nya Cancerfondsrapporten föreslår Cancerfonden bland annat följande: 

• En ökad nationell styrning av de nationella screeningprogrammen.  

• Särskilda informationsinsatser riktade till män. 

• Ett utökat uppdrag till Folkhälsomyndigheten att informera om alarmsymtom, med särskilt fokus på män.

Hela rapporten finns att läsa här
Män och cancer - ett kunskapsgap med allvarliga hälsoeffekter

Om rapporten  
Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Cancerfonden. Den omfattade 2 173 slumpmässigt utvalda personer i februari 2025 och fokuserade på allmänhetens kännedom om alarmsymtom, upplevda symtom och vårdsökande. Frågorna gällde bland annat långvarig hosta, knölar, hudförändringar, blod i avföring och urin, samt viktnedgång och förändrade tarmvanor. 
 
Män och cancer 
Män löper högre risk att drabbas av hela 34 av de 39 cancerformer som drabbar båda könen.  2023 fick nästan 5 000 (4 700) fler män än kvinnor cancer och nästan 900 fler män dog i cancer.  

För kvinnor upptäcks cirka 74 procent av de vanligare cancerformerna i ett tidigare skede – för män är siffran 70 procent. Denna skillnad motsvarar 1 000–1 500 cancerfall per år i Sverige. 

Cancerfondens mål till 2030 är att en tredjedel av alla cancerfall ska upptäckas i ett tidigt skede (stadium 1–2) För att nå det målet behöver antalet cancerfall bland män som upptäcks i stadium 1–2 vara 4 000 fler varje år, från och med 2030.  

Vanliga alarmsymtom som kan, men inte behöver, vara tidiga tecken på cancer.  

• Knölar på kroppen: Knölar på kroppen kan man få var som helst. Vanligaste ställena är armhålor, ljumskar, testiklar, bröst och hals. Knölarna bör undersökas om de inte försvinner efter ett par veckor och inte har en tydlig koppling till en infektion.   

• Hudförändringar: Om du har en leverfläck eller ett födelsemärke ska du hålla koll på om det förändras och blir oregelbundet, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia. Ha också koll på om det dyker upp nya hudfläckar.   

• Långvarig hosta: Långvarig hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har en klar koppling till en infektion eller förkylning. Det gäller även om du hostar blod.   

• Blod i urin eller svårt att kissa: Blod i urinen ska tas på allvar. Urinen kan bli röd- eller brunfärgad. Den kan också innehålla klumpar av blod. Svårt att kissa kan innebära att du har problem med att börja kissa, tunnare urinstråle, att det tar längre tid att kissa, att det gör ont när du kissar och att du blir kissnödig ofta.   

• Blod i avföring: Kan vara ett tecken på cancer. Även ändrade toalettvanor kan vara ett varningstecken.   

• Långvarig feber: Om du har haft feber två till tre veckor utan några andra tecken på någon infektion. Ofta går febern upp och ner över dygnet, men är sällan helt borta.   

• Svårighet att svälja. Svårighet att svälja (dysfagi) kan vara ett alarmsymtom för cancer, särskilt om det uppstår plötsligt eller gradvis förvärras över tid.