Isabella Lövin (MP) om årets ICES råd inför nästa års fiskekvoter i Östersjön: “Alarmerande”

– Strömmingsbestånden i Östersjön och Bottenhavet ligger långt under de nivåer som anses säkra – och också långt under vad som faktiskt krävs enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är verkligen oroande, men tyvärr inte särskilt överraskande. Vi har sett den här utvecklingen komma. När förhandlingarna om fiskekvoterna nu drar igång måste ministrarna ta det här på allvar och agera med största möjliga försiktighet, säger Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och gruppledare i fiskeriutskottet.

Hon fortsätter: 

– Forskarna signalerar tydligt att det finns stora osäkerheter och att prognoserna är just det, prognoser. Skulle kvoterna i oktober sättas enligt dessa råd kan vi vara säkra på en sak - svenska kustfiskare kommer inte att se mer strömming i sina nät de kommande åren. Det blir tydligare för varje dag som går att ekosystemet och ekonomin i fisket är bankrutt. Vi måste minska kvoterna rejält, och det som faktiskt fiskas ska gå direkt till mat på våra tallrikar - inte till foderindustrin. Och så måste vi få till en återhämtningsplan för hela Östersjön, säger Isabella Lövin.

– Peter Kullgren och regeringen både kan och måste ta initiativ till en ny vetenskaplig rådgivning som fokuserar på hur vi bygger upp bestånden igen, och inte som nu, hur mycket vi kan ta utan att allt kollapsar. De råd vi får idag präglas av en enorm osäkerhet och ger inte de rätta förutsättningarna för ansvariga politiker att ta ett bra beslut, säger Isabella Lövin. 

Bakgrund

Situationen för strömmingen är mycket alarmerande. I Bottenhavet är risken tydlig att beståndet riskerar falla under lägsta gränsvärdet och ICES uppmanar därför till sänkt kvot. I centrala Östersjön förefaller läget vara aningen bättre men även här kvarstår risken att bestånden faller under lägsta nivån. ICES rådgivning öppnar trots det upp för ett möjligt ökat fiske av strömming i centrala Östersjön. Samtidigt framkommer det för båda fallen att inte ens ett nollfiske med god säkerhet ger återhämtning av bestånden enligt de nivåer lagen kräver. 

För skarpsillen, som varit i brant fall på grund av utebliven reproduktion i många år, verkar katastrofen ha tillfälligt undvikits, men även i denna bedömning ICES signalerar stora osäkerheter. Även här menar ICES att fisket kan öka. 

Utvecklingen för laxen är oroväckande dålig och ICES föreslår sänkning av kvoten.

Ingen förbättring syns för torsken och ICES noterar till och med försämring för västra torsken där nu nollkvot föreslås.

ICES råd för kommande års fiske: 

Strömming Bottenhavet: 62 684 ton, en sänkning förra årets råd 74 515 ton 

Strömming centrala Östersjön: 157 996  ton, en ökning från råd 125 344 ton

Skarpsill hela Östersjön: 224 616 ton, en ökning från råd 164 947 ton

Lax: 30 000 st, sänkning från förra årets råd på 40 000 st

Torsk: nollkvot i båda bestånden

Observera att ICES rekommendationer är prognoser för möjligt fiske art för art in enlighet med ICES interna regelverk samt i enlighet med vad som begärts. ICES noterar i rekommendationen att om man ska följa förvaltningsplanens 5% stoppregel så måste kvoter sättas mycket lägre än vad ICES noterar som möjligt enligt ovan.     

Anledningen till att ICES rådgivning kan öppna upp för ökat fiske trots att nivåerna är under det som lagen kräver, beror på att man på lång sikt bedömer att bestånden kommer att växa och att omvärderat storleken på beståndet från tidigare år. Samtidigt är man tydlig med att underlaget man baserar prognoserna på är osäkert.