Allt fler kvinnor väljer långtidsverkande preventivmetoder

En av fem flickor och kvinnor i fertil ålder hämtade årligen ut receptbelagda, hormonella preventivmedel eller skaffade kopparspiral mellan år 2018 och 2022 i Stockholms län. Det visar en rapport från CES, Region Stockholm. Rapporten bygger på data från Region Stockholms vårdanalysdatabaser (VAL) och Statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB).

Stora skillnader i preventivmedelsval beroende på ålder

Trots att det totala antalet expedierade dygnsdoser av preventivmedel ökade marginellt under perioden, har andelen flickor och kvinnor som årligen hämtar ut preventivmedel minskat. Detta tros bero på en ökad användning av långtidsverkande metoder, som ger skydd i flera år utan behov av årliga uttag.

– Vi ser en trend där fler kvinnor, särskilt över 30 år, väljer preventivmedel som inte kräver frekventa uttag, säger Sanna Valtonen, handläggare, vid CES enhet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Användningen av preventivmedel varierar tydligt beroende på ålder. Kvinnor i åldern 20–24 år använder preventivmedel i störst utsträckning, följt av tonåringar och kvinnor i åldern 25–29 år. Unga kvinnor använder oftare korttidsverkande metoder som p-piller och p-plåster, medan kvinnor över 30 år i större utsträckning använder långtidsverkande metoder som hormon- eller kopparspiral och p-stav.

Skillnader i användning tyder på ojämlik tillgång

Rapporten visar också på särskilt tydliga skillnader i preventivmedelsanvändning mellan olika grupper. Kvinnor med lägre inkomst, utrikesfödda samt de som bor i socioekonomiskt svaga områden använder preventivmedel i betydligt lägre grad än andra.

– De här skillnaderna framträder tydligt i rapporten och kan indikera att det finns skillnader i tillgången till preventivmedel i länet. Det understryker vikten av att fortsätta arbeta för en god och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen, säger Sanna Valtonen.

CES har även i en tidigare rapport kartlagt förekomsten av aborter bland flickor och kvinnor i åldern 15–49 år.

– Det är intressant att vi ser flest aborter bland kvinnor i åldern 25–34 år och bland dem med kortare utbildning. Det tyder på ett stort behov av preventivmedel. Trots det ser vi inte samma mönster när det gäller användning av preventivmedel i dessa grupper. Det understryker hur viktigt det är att förstå och åtgärda de hinder som står i vägen för ett gott skydd mot graviditet för de som inte vill bli gravida, säger Désirée Lichtenstein, ST-läkare vid CES.

Baserat på de resultat som framkommit, ger rapportförfattarna avslutningsvis förslag på sådana insatser:

• stärk kunskapen om fertilitet och preventivmedel
• säkerställ primärvårdens arbete för att ge säkert skydd efter behov
• utred behovet av riktade insatser.