Fängelseplatser i Estland – risk för rättsosäkerhet

– Att flytta svenska intagna till ett annat land innebär stora risker för rättssäkerheten, rehabiliteringsmöjligheterna och arbetsmiljön för personalen, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Det är fortfarande mycket oklart hur svensk myndighetsutövning ska bedrivas i ett annat land och vem som ytterst fattar beslut som rör de intagna. Här finns en rad rättsliga och praktiska frågor som ännu inte fått tillfredsställande svar. Svensk personal ska enligt regeringens pressträff bara bevaka, men inte arbeta med de intagna. Det finns frågetecken om rättssäkerheten.

– Det är problematiskt att det är estnisk personal som ska verkställa svenska fängelsestraff. Svensk kriminalvård bygger på principen om bättre ut, att de som sitter i fängelse också ska ha en plan för att komma tillbaka till samhället efter avtjänat straff. Detta blir mycket svårt med regeringens planer, säger Fredrik Hjulström expert på kriminalvården hos Akademikerförbundet SSR.

Om en sådan lösning över huvud taget ska övervägas måste flera grundläggande krav uppfyllas:

• Rättssäkerhet och kontakt med närstående måste garanteras för de intagna.
• Svenska arbetsvillkor måste gälla för personal som arbetar på plats.
• Arbetsrättsliga frågor och kollektivavtalsfrågor behöver noggrant ses över innan något avtal ingås.
• Kvalitet i rehabiliteringsarbetet och uppföljning måste säkerställas – detta får inte bli en ren förvaringslösning.
• Personalinflytande och facklig närvaro måste garanteras från start.
• Utslussningsmöjligheterna måste ses över. Hur ska de som avtjänat sitt straff få bra möjligheter att återanpassas till det svenska samhället efter avtjänat straff i Estland.
  
  

– Regeringen får inte ta genvägar i en redan hårt pressad kriminalvård. Vi accepterar inte lösningar som tummar på rättssäkerhet, kvalitet eller personalens villkor, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.