Analys: Skogsbruket står inför betydande skaderisker med koppling till klimat

Skogsstyrelsen har i en ny klimat- och sårbarhetsanalys analyserat risker kopplade till klimatförändringar.

– En övergripande slutsats är att klimatförändringen påverkar skogsbruket i grunden genom ökade skaderisker. Särskilt östra Götaland, Öland, Gotland, Svealand och Norrlandskusten är områden där torka och dess följder kan bli särskilt allvarliga, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.

Klimatrelaterade risker orsakar i nuläget skador på den svenska skogen för minst 11 miljarder kronor årligen, men siffran är troligen kraftigt underskattad. Det behövs konkreta beräkningar av kostnader för klimatrelaterade skador i skogsbruket samt uppskattningar av kostnader och konsekvenser av olika anpassningsåtgärder.

Fem av sex skaderisker höga

Skogsstyrelsens bedömning är att fram till cirka år 2050 är fem av de sex undersökta skaderiskerna fortsatt höga. Några av riskerna är dessutom ökande, jämfört med en tidigare analys som gjordes 2019.

• Risken för torkstress blir hög i Götaland, Svealand och längs Norrlands Östersjökust.
• Risken för stormskador är fortsatt hög i hela Sverige.
• Risken för granbarkborreskador ökar till hög risk för hela landet, med en mer uttalad ökning i Götaland och Svealand. Bedömningen är i linje med tidigare analys men antas accelerera snabbare än vad den bedömdes göra 2019.
• Risken för skada på grund av skogsbrand är fortsatt hög och ökar.
• Risken för skador från svampangrepp är generellt låg. Bedömningen innehåller dock större osäkerheter än de övriga riskerna. I Norrbotten syns dock lokalt större problem med törskate.
• Risken för skada till följd av erosion, ras, skred och slamströmmar som uppkommit efter skogsskötselåtgärder är redan nu hög och ökar.

– En central slutsats är att samverkande effekter, exempelvis torka som leder till granbarkborreangrepp och förhöjd brandrisk, kan förvärra konsekvenserna, säger Carin Nilsson.

Ytterligare risker är påverkan på biologisk mångfald, på lavförekomst och renskötsel (bland annat genom svårighet att använda flyttleder), samt skador på kulturmiljöer och tätortsnära skogar.

Ökar behovet av planering

Utvecklingen innebär att behovet av planering av plantval, vattentillgång, röjning, gallring, föryngringsavverkning och andra skogsbruksåtgärder ökar. Planeringen behöver vara platsspecifik utifrån de förutsättningar och behov som finns i landskapet och samhället. Kunskapsspridning och tillsyn behöver utvecklas för att stödja skogsbrukets arbete med klimatanpassning.

Det finns även ett stort behov av mer detaljerade underlag och data, bland annat för att kunna utvärdera och följa klimatanpassningsåtgärder.

Analysen utgör underlag för vidare dialog och uppdatering av Skogsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning i skogen och skogsbruket. Analysen kommer även lämnas vidare till den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen som genomförs av Sveriges nationella expertråd för klimatanpassning.

Kontakt:

Carin Nilsson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen, 010-172 16 20, carin.nilsson@skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Mer om analysen

Skogsstyrelsen ska göra en klimat- och sårbarhetsanalys var femte år enligt förordning 2018:1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete. Den analys som Skogsstyrelsen nu presenterar är en uppdatering av den analys som gjordes 2019. En fördjupad riskanalys har gjorts för sex skaderisker. För varje skaderisk har konsekvenserna av möjlig skada i framtiden bedömts. Konsekvenserna är bedömda utifrån dagens skogsbruk, och att inga ytterligare förebyggande klimatanpassningsåtgärder görs och har kategoriserats i fyra nivåer (från liten till mycket stor). Därefter har konsekvenserna ställts mot sannolikheten att klimatmässiga förutsättningar för skadan uppkommer. Sannolikheten baseras på en kvalitativ bedömning av klimatinformation från SMHI, även dessa i fyra nivåer (från låg till mycket hög). Risken utgörs av en kombination av sannolikhet och konsekvens i tre nivåer: låg, medelhög och hög risk.