Bättre skol- och förskolegårdar för barnen i Stockholm

Barnens lek, rörelse och lärande står i fokus när alla nya skol- och förskolegårdar som byggs i staden ska bli större och bättre. Stockholms nya lekvärdesriktlinjer tar avstamp i forskning som visar att förskole- och skolgårdar spelar en avgörande roll för barnens fysiska och sociala utveckling samt påverkar deras hälsa och inlärningsförmåga.

Utgångspunkten är att nya skolor ska ha en lekyta på minst 10 000 kvm och 15 kvadratmeter per elev och för förskolor gäller minst 3000 kvm och 20 kvadratmeter per barn. Vid upprustning av befintliga gårdar ska även riktlinjerna användas för att skapa grönare gårdar som uppmuntrar till varierad lek, rörelse och lärande. Saker som lekzoner, grönska, naturliga miljöer kan ha stor betydelse.

– Nu är det slut på utsläppsgårdar i förskolan. Alla barn i Stockholm ska ha bra förskolegårdar att leka, ramla, resa sig igen och utvecklas på. I grunden handlar det om att bygga en jämlik stad där vi låter barnens intressen få väga tungt, säger Alexandra Mattsson (V), förskole-, barn- och fritidsborgarråd.  

– Att vi nu för första gången i Stockholm sätter tydliga ramar för hur en bra skol- eller förskolegård ska se ut är otroligt viktigt, och en stor ambitionshöjning i en så tätbebyggd stad som Stockholm. Barnen ska få ta plats i vår stad, och deras skolgård ska inte vara en plan av hård asfalt utan grön med naturliga material, växtlighet och zoner med både möjlighet till lek och avskildhet och lugn, säger Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd.

Lekvärdesriktlinjerna klubbades i förskolenämnden den 10 juni och utbildningsnämnden den 12 juni för att sedan skickas ut på remiss och slutligen antas i Kommunfullmäktige till hösten. Det är första gången staden tar fram den här typen av styrdokument som gäller för hela Stockholm. Alla som planerar och bygger förskola eller skola i Stockholm omfattas av beslutet, både kommunala och fristående aktörer.

Fakta – Lekvärdesriktlinjer och lekytefaktor

I de nya lekvärdesriktlinjerna beskrivs hur förskole- och skolgårdar ska utformas i Stockholm och varför. Lekvärden är olika kvalitéer som gör en skol- eller förskolegård så bra som möjligt för barn och elever. Det handlar både om ytan och ytans kvalitet i form av exempelvis zonindelning, grönska och varierade lekmöjligheter.

Som stöd i arbetet har staden har tagit fram ett beräkningsverktyg där en rad olika faktorer vägs in och ger poäng för den så kallade lekytefaktorn. Gårdens fysiska yta och ytan per barn spelar en stor roll men även andra faktorer som hur topografin ser ut och hur gården är utformad har stor betydelse.

Beräkningsverktyget för lekytefaktorn är uppdelat i två steg:

• Steg 1 bedömer tomtens nuvarande beskaffenhet utifrån om förutsättningar finns för att skapa goda lekvärden. Friyta, befintlig topografi och naturmark bedöms i detta steg och ger en nulägesbedömning.
• Steg 2 bedömer den kommande gestaltningen av gården, dvs hur gården sedan zoneras och aktiveras.