Smittläget 2024: Utbrott av blåtunga och frihet från ASF

Sjukdomsrapporten släpps varje år av SVA i samarbete med flera andra myndigheter och djurhälsoorganisationer som har en roll i svensk sjukdomsövervakning längs hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Rapporten omfattar övervakning av viktiga djursjukdomar och zoonotiska smittämnen hos djur, människor, livsmedel och foder.

Blåtunga spreds med vinden

Större smitthändelser beskrivs också i rapporten. 2024 var utbrottet av den vektorburna virussjukdomen blåtunga allra tydligast. Blåtunga sprids med svidknott och drabbar idisslare. Under hösten insjuknade hundratals nötkreatur och får i södra och sydvästra Sverige.

– Nästan 400 besättningar drabbades, och efter årsskiftet har det rapporterats om en kraftig ökning av svagfödda, dödfödda och missbildade kalvar, säger säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.

Mest sannolikt spreds infekterade svidknott med vinden från områden i Danmark som drabbades veckorna innan.

– Svidknotten kan förflyttas långa sträckor med vinden, så utbrottet i Sverige var inte oväntat, säger Karl Ståhl.

Omfattande spridning i Europa

Utbrottet orsakades av en för Europa ny virustyp, BTV3. Den har visat sig kunna spridas effektivt även i mer nordliga delar av Europa, och upptäcktes först i Nederländerna 2023 och spreds snabbt inom landet och till grannländer. 2024 fick BTV3 omfattande spridning i norra Europa.

– Det är troligt att vi ser en större spridning i Sverige under 2025 än under 2024. Hur det utvecklas beror dels på temperatur- och klimatförhållanden, dels på hur stor andel djur som vaccinerats eller utvecklat naturlig immunitet under 2024, säger Karl Ståhl.

Friförklaring från afrikansk svinpest

2023 stack utbrottet av afrikansk svinpest ut i Sjukdomsrapporten. 2024 återfick Sverige på rekordkort tid officiell frihet från sjukdomen, den 25 september. Det var bara drygt ett år efter det första fallet av sjukdomen i Sveriges historia, i Fagersta kommun i september 2023.

– Det känns förstås otroligt bra att bekämpningen i Sverige har gått snabbare än vad något annat EU-land tidigare har lyckats med. Men vi ska samtidigt komma ihåg att risken består att vi kan få in smittan på andra platser i Sverige, säger Karl Ståhl.

Fakta om Sjukdomsrapporten

Sedan 2009 har SVA publicerat denna årliga rapport över djursjukdomar och zoonoser i Sverige. Den är skriven och sammanställd av experter från SVA, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbruksverket samt djurhälsoorganisationerna Växa och Gård & Djurhälsan.

Rapporten innehåller ett större antal sjukdomsspecifika kapitel som beskriver det aktuella smittläget i Sverige. De baserar sig på övervakningen av djur, människor och i förekommande fall livsmedel och foder. Flera kapitel beskriver aktiv övervakning för sjukdomar som inte finns i landet och inte funnits på många år. Huvudsyftet med sådan övervakning är att statistiskt säkerställt kunna visa frihet från sjukdomar av ekonomisk betydelse, för att möjliggöra säker handel med djur och animaliska livsmedel och få tillträde till utländska marknader. Rapporten innehåller dessutom ett antal kapitel som utgår från djurslag och som sammanfattar smittläget för relevanta sjukdomar hos djurslaget i fråga.

Slutligen innehåller rapporten även några kapitel som beskriver övervakningsprogram av väldigt olika karaktär och med skilda syften, som att säkerställa tidig upptäckt av nya sjukdomar, att följa utvecklingen av smittläget av endemiska djursjukdomar och zoonoser eller att ge en bild av aktuellt hälsoläge hos den vilda faunan.