Här är alla nominerade till Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2025

Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris är ett vandringspris som delas ut till ett team, enhet, verksamhet eller motsvarande som på föredömligt sätt bedrivit ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete.

I år är åtta bidrag nominerade.Bidragen är utvalda av områdenas utvecklingsenheter. Kvalitetspriset och ett hedersomnämnande utses av en jury och delas ut under en digital kvalitetsdag den 15 maj. Dessutom har medarbetarna fått möjlighet att rösta på Medarbetarnas kvalitetspris.

Alla nominerade bidrag

Bidrag # 1 Omställning till nära vård – avancerad barnsjukvård i hemmet

Sedan hösten 2022 finns ABIH, avancerad barnsjukvård i hemmet, på Drottning Silvias barnsjukhus. Mycket av det som görs på sjukhus kan lika gärna göras i hemmet, exempelvis ge antibiotika, lägga om sår, spola drän och ta blodprover.

Teamet består av barnsjuksköterskor och en undersköterska, vars mål är att ha samma patientsäkerhet och kvalitet på vården i hemmet som på sjukhuset.

Idag görs ungefär 150 hembesök i månaden. Det medför även att vårdplatser kan användas till fler patienter. Arbetet har regelbundet följts upp och responsen från barn och föräldrar har varit positiv. Barnen får mer tid med familjen på en plats där de känner sig trygga. De äter och sover bättre, vilket gynnar tillfrisknandet.

Bidrag #2 Fler gruppbehandlingar på Resursmottagning beroende

Inom verksamhet Beroendes öppenvård har antalet patienter ökat med 150 procent mellan 2018 och 2024, och väntetiderna kunde tidigare vara upp till tre år för gruppbehandling. Lösningen blev projektet Gruppbehandlingsfabriken som ökat antalet gruppbehandlingar rejält.

Idag erbjuds tolv olika gruppbehandlingar på mottagningen i Olskroken där 16 till 19 grupper går parallellt varje vecka. Behandlingen riktar sig såväl mot beroendet som den psykiatriska samsjukligheten.

Utvärderingarna från 2024 visar på en hög grad av patientnöjdhet, symtomförbättring och förhöjd livskvalitet. Idag erbjuds vård med hög tillgänglighet utan långa väntetider, anpassat efter patientens behov.

Bidrag #3 Ögoninjektionsverksamheten – från hopplöst till hoppfullt

Antalet patienter med behov av injektion i ögats glaskropp ökar kraftigt, främst på grund av åldersförändringar i näthinnan där gula fläcken finns. Idag kan fler patienter med fler diagnoser behandlas samtidigt som befolkningen blir allt äldre vilket har inneburit långa kötider som ibland lett till bestående synnedsättningar.

Med hjälp av förändrade arbetssätt har verksamhet Ögon gått från stora förseningar till inga förseningar alls. Den stora förändringen är en separat ögoninjektionsmottagning som öppnade på Mölndals sjukhus i februari 2024. I dagsläget får alla patienter sin behandling i tid.

Bidrag #4 Optimerad patient inför operation och anestesi

På Mölndals sjukhus opereras bland annat patienter inom ortopedi, handkirurgi och ögon. Tidigare fanns en hel del brister i förberedelserna, exempelvis kunde provsvar saknas, EKG inte vara gjort och patienten inte vara anestesibedömd när den kom till operation.

2019 öppnades en egen anestesimottagning på Mölndals sjukhus. Pandemin kom emellan men 2022 utvidgades mottagningen. Flera förbättringar påbörjades, bland annat inköp av en egen EKG-maskin samt rutiner för hur patienten fick sin anestesibedömning.

Tack vare förbättringsarbetet har antalet störningar och strukna operationer minskat kraftigt de senaste åren, exempelvis har starttiderna på operation minskat med 10 minuter.

Bidrag #5 Ökad tid för det personcentrerade samtalet genom digitala verktyg och ändrade arbetssätt

På den preoperativa mottagningen på Kirurgi Östra tas patienter emot inför operation av exempelvis bråck, tarmrelaterade sjukdomar och obesitas. Inför operationen behöver patienten förberedas noga. Ett förändringsarbete påbörjades under 2024 som bland annat lett till ett mer personcentrerat förberedande samtal.

Inför inskrivningsbesöket har patienten tidigare svarat på frågor i ett pappersformulär. Formuläret gjordes om till en digital variant med fler och mer fördjupande frågor och samtidigt utvecklades en robotlösning som för över informationen direkt till patientens journal. Det digitala arbetssättet är nu breddinfört och har helt eliminerat det tidskrävande arbetet att föra över information från papper till journal.

Bidrag #6 Urinprov i stället för cystoskopi – från forskning till klinisk rutin på sex månader

Risken för återfall i urinblåsecancer är hög. Därför behöver patienter gå till Urologen på regelbundna undersökningar var tredje till var sjätte månad, bland annat för att göra en cystoskopi vilket innebär att föra in ett smalt rör med en kamera i urinblåsan, något som är både obehagligt för patienten och resurskrävande.

De senaste åren har en multinationell studie genomförts där ett urinprov ersätter cystoskopin, något som också kan hanteras av en undersköterska. Sedan hösten 2024 har den nya metoden implementerats i verksamheten som startat den nya mottagningen Uricheck. Tack vare den nya metoden får alla patienter nu sina kontroller i tid.

Bidrag #7 Inre sjukvårdsledning – ett samverkansprojekt mellan larmcentral och ambulanssjukvård

Det ökade vårdbehovet är en utmaning inte minst för ambulansen. Ofta är det svåra prioriteringar som behöver göras. Under våren 2023 valdes erfarna ambulanssjuksköterskor ut för att tjänstgöra som inre sjukvårdsledning på SOS alarm. Denna förändring innebär att vårdbehovet värderas redan på larmcentralen.

I takt med projektets genomförande har journalgranskningar genomförts för att se om det fanns fall där någon patient istället fått för låg prioritet, men några sådana har man inte kunnat se.

Inre sjukvårdsledning är nu en implementerad del av verksamheten, vilket innebär ökad tillgänglighet av akutambulanser, minskad övertid, bättre återhämtning för medarbetarna och ett utökat samarbete med andra instanser som kommun och vårdcentraler.

Bidrag #8 Hjärtoperera fler patienter med befintliga resurser genom förändrad vårdkedja

Efter en hjärtoperation har patienterna traditionellt vårdats på Thoraxintensiven (TIVA), en intensivvårdsavdelning med hög beläggningsgrad där operationer ofta ställs in på grund av platsbrist.

2023 kom nya riktlinjer för hur vården ska bedrivas för de som är i behov av en vårdnivå mellan intensivvård och vanlig vårdavdelning. Utifrån dessa startades Hjärtuppvakningsavdelningen (HUA) med målet att hjärtoperera fler patienter med befintliga resurser. Konceptet som började som ett test våren 2024 handlar om att vissa patienter kanske inte behöver intensivvård efter hjärtoperationen. Resultatet av den nya Hjärtuppvakningsavdelningen är bland annat att verksamheten opererar upp till sju patienter mer i veckan.