Sahlgrenska Universitetssjukhuset först i Sverige med ny metod för behandling av blodpropp i lungan

Blodpropp i lungan (lungemboli) kan vara ett livshotande tillstånd och är den tredje vanligaste kardiovaskulära dödsorsaken efter hjärtinfarkt och stroke. Lungemboli orsakar varje år cirka 1000 dödsfall i Sverige. Mörkertalet är stort då många patienter avlider på grund av lungemboli innan diagnosen hinner ställas. Vanlig behandling vid livshotande lungemboli är propplösande läkemedel (trombolys), men det är inte alla som tål den behandlingen på grund av blödningsrisk. Särskilt utsatta är patienter som är nyopererade, går på blodförtunnande läkemedel eller har en ökad risk för blödningar i hjärna och mage.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu som första sjukhus i Sverige använt en ny metod vid lungemboli, så kallad aspirationstrombektomi. Den kan vara ett alternativ för patienter som drabbas av stora blodproppar med påverkan på blodtryck och hjärtfunktion och där riskerna med propplösande behandling är för stora. Behandlingen innebär att man med ett minimalinvasivt ingrepp avlägsnar blodproppar med hjälp av en slang som förs upp via ett blodkärl i ljumsken. Sedan december har fem patienter behandlats med den nya metoden.

– Med den här tekniken kan vi behandla en grupp med dålig prognos och som kanske inte annars hade överlevt. Ofta handlar det om patienter som kommer in med akut hjärtstopp. De här individerna är så sjuka att de inte tål andra läkemedel eller överlever en akut öppen operation, säger Truls Råmunddal.

Genom metoden kan man undvika stor, öppen kirurgi och patienten återhämtar sig snabbare. Ingreppet tar ungefär en timme, patienten kan vara vaken hela tiden och resultatet märks direkt. Ett flertal internationella studier pågår där man tittar på långtidseffekter och för vilka patienter metoden kan lämpa sig.

– Forskningen hittills visar att trombektomi vid lungemboli är en snabb, effektiv och säker behandling med låga risker för patienten jämfört med öppen kirurgi och trombolys. Men mer studier behövs för att visa om detta kan blir en ny standardbehandling för högriskpatienter, säger Truls Råmunddal.

Fakta: lungemboli

Blod som har stelnat kan bilda en så kallad blodpropp. Blodproppar i benet eller andra delar av kroppen kan ibland följa med blodet till lungan. Där kan blodproppen fastna och hindra blodflödet. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt. Symtomen kan variera från andfåddhet, svimningar till akut hjärtstopp.

För de allra flesta drabbade räcker det med att behandlas med blodförtunnade läkemedel som löser upp propparna. Större blodproppar kan däremot leda till livshotande belastning på hjärtat med sjunkande blodtryck som följd. Då används ofta trombolys, det vill säga propplösande läkemedel som sprutas in direkt i blodet.

En av tio patienter på trombolys drabbas av allvarliga och svårstoppade blödningar. För dessa så kallade högriskpatienter som inte är aktuella för standardbehandling rekommenderas i stället mekanisk upplösning av propparna som ett alternativ till öppen operation. Det är en behandling som finns i dag men som inte fungerar optimalt vid stora blodproppar och där patienten har påverkan på blodtryck och hjärtfunktion.