Unik kunskapssammanställning: Hyggesfritt minskar påverkan på biologisk mångfald

– Rapporten är en unik sammanställning av kunskap kring biologisk mångfald och hyggesfritt skogsbruk som gjorts för svenska förhållanden. Eftersom intresset för hyggesfritt ökar så är det mycket betydelsefullt att vi får ett utökat kunskapsunderlag för att markägare ska kunna ta ännu bättre beslut om hur man vill bruka sin skog, säger Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen

Tre olika kategorier av metoder för hyggesfritt skogsbruk har studerats och bedömts utifrån hur de påverkar den biologiska mångfalden i jämförelse med konventionellt hyggesbruk (trakthyggesbruk):

• Selektiv avverkning, där enskilda träd plockas ut i omgångar. I selektiv avverkning ingår bland annat metoden ”blädning”, som upprätthåller en flerskiktad struktur med träd i olika åldrar och höjd med kontinuerlig tillgång till äldre träd. Det bevarar livsmiljöerna för flera olika arter, exempelvis svampar som lever på träd, lavar och mossor.
• Luckhuggning skapar variation i ålder och struktur inom beståndet, vilket ger flera olika livsmiljöer för arter. Små och spridda luckor ger bäst effekt för arter som är känsliga för ljus och uttorkning, exempelvis en del steklar och fjärilar.
• Överhållen skärm, där en viss mängd träd i samma ålder lämnas kvar medan marken under föryngras med nya träd, kan mildra de negativa effekterna under föryngringsfasen. Metoden tenderar dock att leda till mer homogena bestånd på längre sikt.

Luckor gynnar arter

De hyggesfria metoder som bäst bevarar den biologiska mångfald som fanns innan avverkning är selektiv avverkning och luckhuggning med små luckor. Dessa metoder kan gynna flera olika arter jämfört med hyggesbruk. Skillnaden mellan större luckor och överhållen skärm var mindre jämfört med hyggesbruk.

– Genom att låta delar av de äldre träden stå kvar och bevara delar av de döda träd som ligger på marken, skapas förutsättningar för att många arter ska kunna leva kvar. Framför allt skapas bättre förutsättningar för arter som är beroende av skuggiga, fuktiga och stabila miljöer, säger Adriana Puentes, projektledare på SLU och medredaktör för rapporten.

Hyggesfritt skogsbruk, oavsett metod, är bättre för att bevara biologiska mångfalden på beståndsnivå jämfört med konventionellt hyggesbruk. Orsaken är att hyggesfritt ger ett mer stabilt mikroklimat med jämnare ljusinsläpp, fuktighet och temperatur. Eftersom hyggesfria metoder kan minska markstörningar och stora öppna ytor, bedöms de också ha potential att minska den negativa påverkan på skogens vattenekosystem.

Kräver olika miljöhänsyn

En annan slutsats i rapporten handlar om att olika hyggesfria metoder kräver olika former av miljöhänsyn. Anpassning av hänsyn utifrån de ekologiska förhållandena i varje metod är avgörande för att bevara skogens mångfald och långsiktiga funktioner.

– Oavsett vilken metod man använder så kommer det alltid att behövas åtgärder för miljöhänsyn när man avverkar. Det är viktigt att anpassa hänsynen till den specifika brukningsmetoden för att den ska göra maximal nytta för biologisk mångfald, säger Martin Goude, försöksledare på SLU och medredaktör för rapporten.

Kontakt:

Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, 010-172 12 15, carl.appelqvist@skogsstyrlsen.se

Adriana Puentes, Lektor, Inst. för Ekologi, SLU adriana.puentes@slu.se

Martin Goude, Försöksledare, Enheten för skoglig fältforskning, SLU, 073-074 61 98, martin.goude@slu.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Mer fakta:

Rapporten undersöker hur hyggesfritt skogsbruk påverkar biologisk mångfald i svenska produktionsskogar i jämförelse med dagens skogsbruk, som domineras av hyggesskogsbruk med likåldriga skogar.

Rapporten har tagits fram av SLU på uppdrag av Skogsstyrelsen. Arbetet bygger på litteraturgenomgång, expertbedömningar och jämförande scenarier för hur olika miljöförhållanden utvecklas på kort och lång sikt under olika former av hyggesfri skogsskötsel.

Hyggesfritt skogsbruk definieras här som skogsskötselmetoder där marken aldrig lämnas helt trädlös, vilket innebär att stora öppna ytor undviks och skogliga strukturer i hög grad bevaras. De tre metoder som analyseras är selektiv avverkning, luckhuggning (små respektive stora luckor) och överhållen skärm.