Förbättrad utredning för post-covid-patienter och andra med onormal andfåddhet

Onormal andfåddhet, dyspné, är ett vanligt besvär bland patienter som söker hjälp på vårdcentral eller akutmottagning. Inte minst efter pandemin. Det kan vara symtom på sjukdomar som kräver insatser från sjukvården, som olika former av hjärt- och lungsjukdomar, men det kan också förklaras med post-covid eller livsstilsfaktorer, som rökning, övervikt och dålig kondition.

Riskerar att hamna i ond cirkel

För den som drabbas av dyspné är det lätt att hamna i en ond cirkel, med ökad passivitet och stillasittande, eftersom andnöden känns så skrämmande. Det kan, ironiskt nog, förvärra symtomen.

– Självklart är det viktigt att snabbt identifiera eventuella sjukdomar, så att patienten får rätt behandling. Men vi ska inte underskatta betydelsen av att kunna få ett lugnande besked, att detta går att åtgärda genom att patienten exempelvis slutar röka eller börja röra sig mer, säger Martin Holgersson, överläkare i klinisk fysiologi, och ansvarig för arbetssättet med samlad dyspnéutredning.

Kortar väntetiderna

Eftersom dyspné kan ha många orsaker krävs det ofta flera typer av fysiologiska undersökningar för att ställa diagnos. Arbetstest på cykel, lungfunktionsundersökning och hjärtultraljud är några exempel som klinisk fysiologi använder. Varje undersökning kräver tillgång till rätt apparatur och rätt personal, och det gör att väntetiderna ibland kan bli långa och innebära många besök på sjukhuset.

– Vi ville testa att i stället integrera flera undersökningar vid ett och samma tillfälle, och spara tid, både för patienten och vården, sägerMartin Holgersson.

Rapport visar på nyttan

Tack vare stöd från Innovationsfonden startade arbetssättet med samlad utredning för dyspnépatienter 2019. Sedan har klinisk fysiologi fortsatt att söka medel från fonden vilket även gjort det möjligt att utvärdera effekterna av arbetssättet, genom en hälsoekonomisk rapport. Den blev klar förra året och visar en tydlig nytta för patienter, sjukvården och samhället.

Hälsoekonomisk rapport

I år fick klinisk fysiologi bidrag från Innovationsfonden för att sprida kännedom om arbetssättet. Än så länge är NU-sjukvården unika med samlad utredning för dyspnépatienter.

– Vad jag vet har inget sådant här projekt eller liknande forskning genomförts i Sverige tidigare, säger Martin Holgersson.

Innovationsfonden

VGR avsätter 20 miljoner kronor till Innovationsfondens utlysningar för att hjälpa medarbetare och verksamheter att utveckla, testa, utvärdera eller implementera nya innovativa produkter, processer, tjänster, organiseringar eller metoder inom regionens hälso- och sjukvård.

Den 1 juli öppnade året första utlysning, där det går att ansöka om upp till 1,5 miljoner. Utlysningen stänger den 15 september.

Innovationsfonden VGR