Hälsofrämjande insatser för kvinnor med obesitas påverkar deras viktuppgång under graviditeten

Gravida kvinnor med BMI≥30 vid inskrivningen bjöds in och de som valde att delta i interventionen fick extra besök med sin barnmorska, dietistkontakt och FaR (fysisk aktivitet på recept). De erbjöds även gåstavar och stegräknare samt möjlighet att delta i bassängträning eller anpassade aktiviteter i närområdet.

Kvinnorna som deltog i projektet gick upp mindre i vikt (8,9 kg) än kontrollgruppen (11,2 kg), dvs en skillnad på 2,3 kg. Fler kvinnor i interventionsgruppen klarade att gå upp mindre än 7 kg, vilket var målet då lägre viktuppgång ökar chanserna till en mer komplikationsfri graviditet. Hög vikt liksom stor viktökning under graviditeten innebär ökad risker för mor och barn, i form av graviditets- och förlossningskomplikationer samt framtida viktproblem. Kvinnorna som deltog aktivt i interventionen hade mindre av den graviditetsrelaterade viktökningen kvar vid efterkontrollen.

Övervikt och fetma innebär personligt lidande och stor påfrestning på sjukvård och samhällsekonomin

Övervikt och fetma/obesitas är växande folkhälsoproblem med allvarliga och långsiktiga konsekvenser. Av gravida i Sverige har 28 % övervikt och 16 % fetma, att jämföra med befolkningens 35 % övervikt och 15 % fetma.

Förutom sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom och påfrestningar på leder samt flera år kortare livslängd innebär hög vikt även ökad risk för psykisk ohälsa. Upplevelse av god hälsa minskar med stigande BMI och gravida med obesitas skattar sin hälsa lägre än gravida med normalvikt. Många gravida upplever även mötena med vården negativt och att de blir värderade utifrån sin vikt, sk viktstigma.

En viktig aspekt av övervikt och obesitas är ojämlikhet i hälsa. Socioekonomi och utbildningsnivå har stor betydelse, men den viktigaste riskfaktorn är föräldrarnas BMI. Geografin och miljön har betydelse, och kvinnor som är födda utanför Europa eller bor i socioekonomiskt utsatta områden väger i genomsnitt mer.

Övervikt och obesitas belastar sjukvård- och samhällsekonomin. Sjukvårdens kostnad för en graviditet kan öka 16-faldigt beroende av fetmagrad. Livsstilssatsningen innebar en fördyring, men en i sammanhanget modest sådan. Interventionskostnaderna per kvinna var ca 6.000 kr. Utbildning av barnmorskor och andra medarbetare resulterade i extra kostnader på ca 35.000 kr/år totalt. Ett viktigt fynd var att kostnaderna för interventionsgruppen berodde mer på vården för graviditetskomplikationer och deltagarnas bakgrundskarakteristika (BMI, födelseland, utbildning, arbete) än på själva interventionen.

Barnen påverkades ej

Resultaten av studien visade ingen effekt på barnens vikt 2,5 år efter interventionen. Barnens BMI korrelerade med mammans BMI vid start av graviditeten, ett samband som är känt och som bekräftades i en avhandlingens delstudier. Det fanns inte heller någon negativ effekt av att mamman hade lägre viktuppgång under graviditeten, utan att gå upp under 7 kg kan betraktas som säkert.

Behovet av samtal om levnadsvanor under graviditeten

Mödrahälsovården har erfarit att ohälsosamma levnadsvanor kan vara svåra att närma sig, och många kvinnor med obesitas avböjer erbjudande om rådgivning. Graviditeten betraktas dock som ett möjligheternas fönster med mer förändringsbenägenhet och därför ville vi genomföra denna livsstilssatsning. Projektet hade ett personcentrerat fokus och nätverk skapades med det omgivande samhället. Hälsotek och andra hälsoarenor samt doulor/kulturtolkar och språktolkar kontaktades. Kvinnorna kunde välja fritt bland aktiviteterna samt vilken nivå eller intensitet de önskade. I och med att alla i verksamheten var införstådda, både medarbetare och chefer, samt att samhället runtomkring engagerades fanns det acceptans och projektet blev framgångsrikt.

Karin Haby leg dietist försvarade sin licentiatavhandling “Lifestyle intervention in pregnant women with BMI ≥30 – an antenatal care project with person-centered approach” på Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa den 28 februari.

http://hdl.handle.net/2077/70589

Kontakt:

Karin Haby, Doktorand
Reproduktiv och perinatal häsa

karin.haby@gu.sex