Håll Sverige Rent

Ett år med fastsatta plastkorkar

Dela

Det har nu gått ett år sedan kravet på att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Kravet är en del av EU:s engångsplastdirektiv och syftar till att minska nedskräpning av plast i naturen. Men än är det för tidigt att säga något om effekten menar Håll Sverige Rent.

Det har nu gått ett år sedan kravet på att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Trots kravet verkar vissa korkar fortfarande leta sig ut i naturen.
Det har nu gått ett år sedan kravet på att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Trots kravet verkar vissa korkar fortfarande leta sig ut i naturen. Foto: Mikael Drackner

Från och med den 3 juli förra året måste producenter av dryckesbehållare utforma sina behållare så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. Lagen är en del av EU:s engångsplastdirektiv som syftar till att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast.  

– Vi måste strypa tillförseln av plast till vår natur. Med korkarnas nya design blir det lättare att göra rätt och fler plastkorkar kommer förhoppningsvis att följa med in i pantsystemet, återvinningen eller åtminstone papperskorgen, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.  

Mängden plastkorkar på svenska stränder ökade under 2024

Plastkorkar är ett vanligt skräp på svenska stränder och riskerar att bli mikroplast i havet. Under 2024 hittades i genomsnitt (median) 144 plastkorkar per 100 meter strand, en ökning som bryter den tidigare nedåtgående trenden. Den ökade mängden korkar på stränder kan dock bero på en tillfällighet och behöver inte ha något med lagstiftningen att göra.  

– Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts. Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande, säger Johanna Ragnartz.

På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten mäter Håll Sverige Rent skräp på sex stränder längs Bohuskusten tre gånger per år. Diagrammet visar median antal plastkorkar som hittats per 100 meter strand åren 2012–2024.

De nya fastsittande korkarna har under året väckt blandade känslor hos svenska folket. Vissa menar att de utöver att vara bättre ur ett nedskräpningsperspektiv också är säkrare för små barn som nu slipper riskera att få korkarna i halsen. Andra menar att de nya korkarna gör flaskorna svårare att öppna och dricka ur. 

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna, säger Johanna Ragnartz.  

_____________________________________

Därför ska korkarna sitta fast 

Plast i havet är ett av vår tids största globala miljöproblem. Forskare tror att det kan finnas nära 200 miljoner ton plast i världens hav och det bara fylls på. Det mesta av plasten syns inte, utan ligger på havsbotten. 80 procent av skräpet i havet bedöms komma från land. Väl i havet bryts plasten långsamt ned till mikroplast som sprider sig i näringskedjan. Det är ett hot mot både havsmiljön och djurlivet. Sjöfåglar och marina djur misstar ofta plast för mat. När deras magar fylls med plast i stället för näring kan de svälta ihjäl. 

Plastkorkar till dryckesförpackningar är ett av de skräp som ofta hittats på stränder. Därför har EU bestämt att korkarna ska sitta fast på sina flaskor för att förhindra att de blir till skräp. 

Vilka flaskor omfattas av kravet?

För att avgöra om en dryckesbehållare eller flaska omfattas kan följande fyra kriterier användas: 

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten mäter Håll Sverige Rent skräp på sex stränder längs Bohuskusten tre gånger per år. Diagrammet visar median antal plastkorkar som hittats per 100 meter strand åren 2012–2024.
På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten mäter Håll Sverige Rent skräp på sex stränder längs Bohuskusten tre gånger per år. Diagrammet visar median antal plastkorkar som hittats per 100 meter strand åren 2012–2024.
Ladda ned bild
Det har nu gått ett år sedan kravet på att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Trots kravet verkar vissa korkar fortfarande leta sig ut i naturen.
Det har nu gått ett år sedan kravet på att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Trots kravet verkar vissa korkar fortfarande leta sig ut i naturen.
Foto: Mikael Drackner
Ladda ned bild

Om oss

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Ny statistik visar: Skräpet i Sverige minskar9.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under 2025 genomfört en ny nationell skräpmätning. Resultatet visar att nedskräpningen i Sverige har minskat med 30 procent jämfört med 2023, då den senaste mätningen genomfördes. Bland annat hittas nu färre skräpiga fimpar, korkar, plastsugrör, mycket tunna plastpåsar och påsklämmor. Samtidigt är nikotinskräp och andra typer av engångsprodukter fortsatt de vanligaste skräpföremålen.

Unga sommarjobbare i Norrköping använde AI för att kartlägga skräp – här är resultatet4.12.2025 09:15:00 CET | Pressmeddelande

I somras blev Norrköping först i Sverige med att använda AI-teknik för att kartlägga nedskräpning i bostadsområden – och det var ungdomar som gjorde jobbet. Under nio veckor cyklade unga från Navestad och Hageby runt i sina egna stadsdelar med kameror och AI-enheter monterade på elcyklar. Nu är projektet avslutat, och resultaten visar både hur skräpet är fördelat och att metoden har stor potential framåt.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye