Akademiska och Uppsala universitet först ut med kliniskt inriktade tvärvetenskapliga forskargrupper

– Det är så roligt att vi som första universitetssjukhus i Sverige introducerar Clinical Academic Groups (CAG:ar). Syftet är att underlätta nya samarbeten och stärka translationell forskning, det vill säga tvärvetenskaplig forskning som fokuserar på att snabbt omsätta grundläggande vetenskapliga upptäckter till praktiska tillämpningar i vården, säger Anna-Karin Wikström, FoU-direktör på Akademiska sjukhuset.

CAG:ar är ett koncept som finns i flera länder i Europa, men nu tar Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset det här initiativet som första lärosäte och universitetssjukhus i Sverige.

Hösten 2024 skedde en utlysning för att bilda en CAG och totalt inkom 34 ansökningar. Av dessa valdes sex ut för intervjuer och till slut förordade en extern internationell panel två av förslagen. De två utvalda områdena är precisionsmedicin och facialispares (ansiktsförlamning). Dessa projekt startar vid halvårsskiftet och kommer att pågå under fyra år. Finansiering sker med ALF-medel (en miljon) och medel från fakulteten (en miljon).

– Precisionsmedicin är ett område som Akademiska sjukhuset satsar mycket på, eftersom individanpassad vård ger våra patienter effektivare behandlingar, färre biverkningar och en ökad livskvalitet. Facialispares är ett relativt vanligt tillstånd, som ibland blir kroniskt. Akademiska har nyligen erhållit ett tillstånd att driva nationellt högspecialiserad vård inom facialispares. Därför känns det extra roligt att stödja den translationella forskningen inom detta område, framhåller Anna-Karin Wikström.

Enligt Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, är grundtanken med CAG att skapa förutsättningar för samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare inom samma ämnesområde.

– Det är ett led i att öka och stärka den translationella forskningen i Uppsala. Syftet är att utveckla nya konstellationer där forskare med olika kompetenser kommer samman för att lösa ett patientnära hälso- eller sjukdomsproblem – något som på ett faktiskt och konkret sätt kan förbättra för patienten och implementeras i sjukvården. Tanken är att det dessutom ska kunna ske relativt snabbt, att projekten ska leda till patientnytta inom 5–6 år, berättar Eva Tiensuu Janson och fortsätter:

– Styrkan är att vi för samman personer som kanske forskar på samma sjukdom, men som inte alls arbetar tillsammans. Om vi skapar samarbete över institutions- och fakultetsgränser för att lösa specifika hälso- och sjukvårdsproblem leder det till en vinst i sjukvården. Projekten handlar heller inte bara om forskningen, utan också om att utbilda personal och jobba med omställningen som behöver ske för att forskningsresultaten ska bli rutinsjukvård.

I CAG-gruppen Precisionsmedicin ingår Åsa Johansson, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Akademiska sjukhuset.

I CAG-gruppen Facialispares ingår Anna Rostedt Punga, professor och överläkare vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Akademiska sjukhuset och Stefan Schwartz, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

­