Natos anseende starkare i Norge än i Finland och Sverige

Studien Reputation&Trust Defence 2025 har undersökt Natos anseende i Finland, Sverige och Norge. Allmänheten har betygsatt försvarsalliansen på en femgradig skala, och resultaten har vägts samman till ett snittbetyg. Snittet tolkas enligt följande: utmärkt ≥ 4,00, gott = 3,50–3,99, medel = 3,00–3,49, svagt < 3,00 och mycket svagt < 2,5.

Natos samlade anseende bedöms som gott i Norge (snittbetyg: 3,59), men endast medelgott i Finland (3,21) och Sverige (3,14). Bland de olika anseendedimensionerna fick Nato högst betyg för Ledarskap i Norge (3,92), Finansiell styrka i Finland (3,35) och Arbetsplats i Sverige (3,48). De svagaste resultaten återfinns för Finansiell styrka i Norge (3,25, medel), Finansiell styrka i Sverige (2,85, svagt) samt Styrning i Finland (2,96, svagt).

– Studien speglar sannolikt de historiska skillnaderna mellan de tre nordiska länderna. Norge har varit medlem i Nato sedan alliansens grundande 1949, och norrmännen är vana vid att se Nato som en självklar del av sitt försvars- och säkerhetssystem. Finland och Sverige gick däremot med först nyligen, efter en lång tradition av självständighet och alliansfrihet – faktorer som bidrar till den större skepsisen mot organisationen, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

Stora skillnader i viljan att stötta Nato i en kris

Utöver att mäta Natos anseende i de tre länderna har Reputation&Trust Defence 2025 även undersökt allmänhetens förtroende för organisationen – samt viljan att stötta Nato i en krissituation.

I Norge ligger förtroendet på 3,84 (gott) och stödet i kris på 4,18 (utmärkt). I Finland (förtroende: 3,18, stöd i kris: 3,08) och Sverige (förtroende: 3,11, stöd i kris: 3,07) är siffrorna däremot betydligt lägre och ligger inom det medelhöga spannet.

– Det är fullt förståeligt att skillnaderna är stora mellan ett land som varit medlem i över 70 år och två nya medlemsländer, när det gäller förtroende och stöd i kris. De här indikatorerna speglar inte bara hur allmänheten uppfattar Nato – utan också vad människor är beredda att göra för att stötta organisationen, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

– Även om både förtroende och stöd i kris är märkbart lägre i Finland och Sverige än i Norge, ligger de ändå på en medelnivå – vilket visar att en liten majoritet av finländare och svenskar faktiskt har förtroende för Nato och är villiga att stötta det. Det blir intressant att följa hur dessa attityder utvecklas över tid.

Så genomfördes studien

Syftet med Reputation&Trust Defence 2025 var att undersöka Natos anseende och förtroende. Studien omfattade även allmänhetens uppfattning om försvarsindustrin generellt.

Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät mellan 24 februari och 24 mars 2025 i Sverige, mellan 26 februari och 24 mars i Norge, samt mellan 24 februari och 17 mars i Finland (exklusive Åland).

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Reputation&Trust, där anseendepoängen beräknas som ett genomsnitt av åtta dimensioner: styrning, finansiell styrka, ledarskap, innovation, dialog, produkter & tjänster, arbetsplats och ansvarstagande. Studien använde en femgradig skala (1–5).

Totalt deltog 3 162 svenskar, 2 427 norrmän och 3 037 finländare i undersökningen. Målgruppen var medborgare i åldern 15–65 år. Urvalen har viktats för att spegla befolkningen i respektive land utifrån kön, ålder och region.