EU måste stärka klimatpolitiken – inte urholka

– Vi är kritiska till att EU nu väljer att öppna upp för att använda sig av internationella utsläppskrediter för att nå 2040-målet. Det innebär en sänkt ambitionsnivå för klimatpolitiken inom EU. Handel med internationella utsläppskrediter präglas av många osäkerheter och riskerar att försvåra för låg- och medelinkomstländernas att nå sina egna klimatmål, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

EU-kommissionens mål till 2040 innebär utsläppsminskningar på 90 procent netto jämfört med 1990, vilket är i den lägsta delen av det spann som EU:s klimatvetenskapliga råd rekommenderar. Det här sänker ambitionsnivåerna inom unionen för klimatpolitiken, enligt Naturskyddsföreningen. 

Lagförslaget innehåller dessutom en rad så kallade flexibiliteter, ett område där Sverige varit drivande.

En av flexibiliteterna är att tillåta en viss andel internationella utsläppskrediter i måluppfyllelsen, vilket innebär att ett EU-land kan finansiera klimatåtgärder utanför EU och räkna dessa utsläppsminskningar som sina egna. Detta är tvärtemot EU:s klimatvetenskapliga råds rekommendation om att nå målen genom utsläppsminskningar inom EU.  

Ett annat förslag är att länder ska ges större frihet att välja vilka sektorer som gör det största jobbet för att nå målet, vilket riskerar leda till en långsammare omställning och större samlade utsläpp.

– Det är sorgligt att Sverige varit ett av de drivande länderna för att EU ska öppna upp för att använda sig av internationella utsläppskrediter och öka andra möjligheter för att använda flexibiliteter. Det riskerar att urholka ambitionsnivån i klimatarbetet och leder till att klimatomställningen fördröjs. Sverige borde visa ledarskap och driva på för att EU i stället antar ett mål om nära noll till allra senast 2040, säger Karin Lexén.

EU har också öppnat upp för att öka andelen kolsänkeupptag som kan tillåtas i stället för utsläppsminskningar för att nå klimatmålet. Det gäller både kolsänka i skog och mark och industriella kolsänketekniker som CCS. Naturskyddsföreningen varnar för att det riskerar att minska trycket på faktisk omställnings. Om dessa kolsänkeupptag tillåts tillgodoräknas inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) riskerar EU underminera styrkan i ETS som klimatverktyg, eftersom det bygger på att stegvis minska faktiska utsläpp i industri och energisektor. Dessutom är tekniker som CSS fortfarande småskaliga och dyra.

– Kraftiga utsläppsminskningar är nödvändiga för att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt måste upptagen i ekosystemen öka för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Båda delar behöver bidra med högsta möjliga ambition samtidigt, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen lanserade nyligen en rapport, Genväg eller omväg till klimatmålen, som visar att det finns en hög risk för osäker klimatnytta och för negativa påverkan på människor och miljö med internationella utsläppskrediter.