WWF

WWF: Hur många igelkottar kan vi räkna i år?

Dela

När igelkottarnas livsmiljöer försvinner minskar även igelkottarna i antal. Igelkottens tillstånd har nyligen försämrats från nära hotad till sårbar, enligt den preliminära rödlistan från Artdatabanken.  Men en sak är säker. Svenskarna gillar igelkottar och WWF hoppas få hjälp igen att räkna dem under vår årliga Igelkottsvecka 11–17 augusti. WWF välkomnar alla observationer för att vi ska kunna lära oss mer.

Foto: Ola Jannersten

– Över 50 000 observationer kom in under förra årets igelkottsräkning. Kan vi slå det i år? Vi vill få mer information om den älskade igelkotten, som enligt den nya preliminära svenska rödlistan anses vara mer hotad än tidigare, säger Gustaf Lind generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

I år vill vi också få in rapporter från personer som aldrig sett en igelkott där man bor. Vi verkar vara många som senast såg en igelkott som barn och det verkar finnas platser i Sverige där igelkotten har försvunnit. Detta vill vi undersöka mer.

Igelkotten minskar i antal även på fler håll i Europa, bland annat i Danmark och Storbritannien. Igelkottarnas naturliga livsmiljöer är lövskogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap, det vill säga landskap som har förändrats dramatiskt och ersatts av homogena odlingslandskap och planterade barrskogar. Igelkotten har alltså levt nära oss människor under lång tid. Men i takt med att jordbrukslandskapet blivit väldigt likformat har trädgårdarna blivit allt viktigare livsmiljöer för våra taggiga vänner. Men samtidigt minskar även grönytorna i Sveriges städer.

– Låt oss välkomna igelkottarna i våra trädgårdar. Lövhögar och lite skräp i hörnen gynnar skalbaggar och maskar, som är igelkottens mat. Och de är bra gömställen för igelkotten, som ju är uppe på natten, säger Jessica Ångström, art-och naturexpert på Världsnaturfonden WWF.

Syftet med medborgarforskningen är att förstå varför igelkotten minskar i antal. All statistik från Igelkottsveckan skickas vidare till Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet, som WWF samarbetar med. I år kommer en mastersstudent från Karlstads universitet titta närmare på resultaten.

Totalt observerades 28 662 levande igelkottar och 2 572 döda under förra sommarens räkning. SLU Artdatabanken, tillsammans med en student från Umeå universitet, analyserade resultaten och fick fram att igelkottar är vanligast på Gotland, och mest sällsynta i Jämtland.

– Ett mönster över hela landet är att igelkottar trivs nära människor. De söker sig ofta till städer och samhällen med mycket grönytor, parker och trädgårdar med lövträd och buskage. Igelkottar är vanligare i södra Sverige där det finns mer lövskog, men de klarar även av kallar vintrarna i norra Sverige, säger Jessica Ångström.

Inför årets igelkottsräkning vill Jessica Ångström också vända sig till nya och gamla igelkottsväktare, som gör ett viktigt jobb under Igelkottsveckan:

– Jag vill verkligen tacka alla igelkottsväktare som deltog i räkningen förra året. Och vi hoppas att ni är med även i år igen! Som igelkottsvänner kan man vara med och räkna igelkottar, men också inspirera andra att delta och tipsa om vad man själv kan göra för att hjälpa igelkottarna, säger Jessica Ångström.

Foto: Ola Jannersten

Fakta: Här är igelkottarna vanligast i Sverige enligt 2024 års igelkottsräkning

1. Gotlands län
2. Östergötlands län
3. Skåne län
4. Hallands län
5. Blekinge län
6. Örebro län
7. Kalmar län
8. Gävleborgs län
9. Jönköpings län
10. Värmlands län
11. Västra Götalands län
12. Södermanlands län
13. Kronobergs län
14. Västmanlands län
15. Stockholms län
16. Dalarnas län
17. Norrbottens län
18. Västerbottens län
19. Uppsala län
20. Västernorrlands län
21. Jämtlands län

FAKTA Om igelkotten

  • Den går i vinterdvala och sänker sin kroppstemperatur till 4 grader.
  • Den är ett nattlevande djur, och ses bäst i skymning eller gryning.
  • Igelkotten har 5000-7000 taggar som den brukar gnida in med spott. Man vet inte riktigt varför.
  • När igelkottsungar föds är taggarna inbäddade i en mjuk, vätskefylld hud, så att inte mamman ska skada sig när hon föder dem.
  • Kosten består av skalbaggar, maskar och sniglar. Men även lite bär och svamp kan slinka ned.
  • I världen finns 17 arter av igelkott.

FAKTA Läget för igelkotten

Igelkottar klassas som sårbar i den preliminära rödlistan från SLU Artdatabankens. Det är ett steg sämre än tidigare, då i den nuvarande rödlistan klassas som nära hotad. Den finns även med på den Internationella naturvårdsunionen IUCNs rödlista. Om du hittat en igelkott som behöver hjälp, kontakta en viltrehabiliterare som är godkänd av länsstyrelsen. Riksförbundet för Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt har kontaktinfo. Du kan också kontakta en lokal veterinär, vissa tar hand om vilda djur.

Om du hittar en död igelkott så kontakta gärna SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt som analyserar igelkotten och eventuell orsak till att den har dött. Läs mer här. De ställer upp även under igelkottsveckan.

FAKTA Svenska postkodlotteriet

WWF och Nordens Ark har fått 21,5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet för att vända trenden och stötta ett tiotal hotade svenska arter, bland annat igelkotten. Igelkotträkningen är en del av det projektet. Nordens Ark ska också bygga ett igelkottshägn som visar hur man kan göra sin trädgård mer igelkottsvänlig.

Kontakter

Bilder

Foto: Cyril Ruoso / naturepl.com / WWF
Ladda ned bild
Foto: Ola Jannersten
Ladda ned bild
Foto: Ola Jannersten
Ladda ned bild
Foto: Ola Jannersten
Ladda ned bild

Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

Följ WWF

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WWF

WWF: Djupt nedslående resultat från COP3022.11.2025 19:04:24 CET | Pressmeddelande

Klimattoppmötet COP30 slutade med det svagaste resultatet på flera år. WWF reagerar på att världens länder inte har lyckats leverera mer – tio år efter att Parisavtalet blev klart. – COP30 skulle vara ögonblicket då vi enades om handling. I stället slutade det med det svagaste utfallet på många år. Det är ett svek mot Parisavtalet och mot alla som redan känner av klimatförändringarna, säger Martin Wadmark, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF.

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye