Ny kartläggning: Barn möts av ohälsosam mat i kommunala fritidsmiljöer

– Barn och ungas matvanor har aldrig varit så dåliga som nu. Det är ett stort problem som vi måste ta på allvar. Ändå serveras nästan bara läsk, pommes och godis i miljöer som ska främja hälsa. Det är orimligt, säger Lisa Klefbom, intressepolitisk expert på Cancerfonden. 

Många kommuner hänvisar till att det är privata aktörer som ansvarar för utbudet och ställer därför inga krav på att maten ska vara hälsosam, trots att lokalerna ägs av kommunen och verksamheten ofta är offentligt finansierad.  

– Vi vet att matvanor formas tidigt och påverkas starkt av den omgivning barn är i. Men vi lyckas inte ens erbjuda bra mat i lokaler som vi själva har ansvar för. Det håller inte, fortsätter hon. 

Cancerfondens krav 

Cancerfonden vill att regeringen ska ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för maten som serveras i offentligt finansierade miljöer där barn vistas. Det gäller oavsett om maten tillhandahålls av kommunen själv eller av en privat aktör. 

– Vi måste börja se våra matvanor som det samhällsproblem de är. Politiker och beslutsfattare har ett ansvar att skapa förutsättningar för hälsosamma val. Att börja med barnens miljöer är ett konkret sätt att förebygga framtida sjukdom, säger Lisa Klefbom, intressepolitisk expert,  

Fakta: Ohälsosamma matvanor och cancer 

• Ohälsosamma matvanor är den näst största riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i Sverige. 

• Fetma ökar risken för minst 13 olika cancerformer, inklusive tarmcancer, bröstcancer, levercancer och bukspottkörtelcancer. 

Fakta: Matvanor i Sverige 

• Bara 1 av 10 barn äter enligt de svenska kostråden. 

• 40 % procent av ungdomars energiintag kommer från läsk, godis, chips och snabbmat.  

• Var tredje 11-åring i Sverige har övervikt eller fetma.  

Läs mer här: Kopplingen mellan levnadsvanor och cancer  

Om kartläggningen 

I april 2025 skickade Cancerfonden ut en enkät till ett antal kommuner för att undersöka om det finns riktlinjer eller policys för matutbudet i offentligt finansierade fritidsmiljöer och kommunalt ägda lokaler, till exempel simhallar, fritidshallar och idrottsanläggningar. Totalt svarade 28 kommuner. Kommunerna fick svara på två frågor: 

1. Har kommunen någon policy för att bidra till ett hälsosamt matutbud i dessa miljöer? 

2. Har kommunen riktlinjer för att främja ett hälsosamt matutbud i samma typer av miljöer? 

Kommunerna valdes ut slumpmässigt, med en blandning av större och mindre kommuner.  
 

15 STÖRRE KOMMUNER	HAR KOSTPOLICY	HAR RIKTLINJER
Borås	Nej	Nej
Eskilstuna	Nej	Nej
Göteborg	Nej	Nej
Halmstad	Nej	Nej
Helsingborg	Nej	Nej
Jönköping	Nej	Nej
Lund	Nej	Nej
Nacka	Nej	Nej
Stockholm	Nej	Nej
Sundsvall	Ja	Ja
Södertälje	Nej	Nej
Umeå	Nej	Nej
Uppsala	Nej	Nej
Västerås	Nej	Nej
Örebro	Nej	Nej

15 MINDRE KOMMUNER	HAR KOSTPOLICY	HAR RIKTLINJER
Alvesta	Nej	Nej
Finspång	Nej	Nej
Håbo	Delvis	Nej
Kumla	Nej	Nej
Köping	Nej	Ja
Lindesberg	Nej	Nej
Mariestad	Nej	Nej
Mora	Nej	Nej
Nybro	Nej	Nej
Sala	Nej	Nej
Söderhamn	Nej	Nej
Tierp	Nej	Nej
Ulricehamn	Nej	Nej
Svedala	Nej	Nej
Oskarshamn	Inget svar	Inget svar