Första analysen av strandade näbbvalen

Två valar strandade vid Åsa i Halland i fredags där kustbevakningen hjälpte dem ut på djupare vatten. På söndagen hade den ena, en ung hona på 536 kg som var cirka 3,5 m lång, hittats död i Frillesås nära Kungsbacka. En annan lite mindre näbbval (cirka 2,75 meter) på Läsö i Danmark.

– Vår första undersökning visar att näbbvalen var i fint skick, med bra hull och inga sjukliga förändringar. De skador som syns är ytliga och kommer från skador i samband med strandningen, alternativt efter döden. Huvudet har skickats för CT-skanning och prover har tagits för vidare undersökningar om det kan vara miljögifter, genetik eller sjukdomsalstrande bakterier och virus som gör att de strandar, säger Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog på SVA.

Strandningar sker väldigt sällan men strandningsfrekvensen verkar ha ökat de senaste tio åren. Dödsorsakerna på de strandade djuren, inklusive de som undersöktes nyligen är oklar, men alla var unga ej könsmogna individer. Eftersom så få näbbvalar har obducerats i världen så är varje individ värdefull och bidrar med viktig information om arten.

– Det är mycket ovanligt med strandningar av Sowerbys näbbvalar, de håller annars till på stora djup i Atlanten. Under mer än hundra år har vi bara fått in åtta individer tidigare. Det är fortfarande oklart om varför de strandar, i dagsläget finns bara olika spekulationer om vad det är som stör näbbvalarnas navigationssystem eller driver dem till grunda vatten, säger Anna Roos, intendent på Naturhistoriska riksmuseet.

Senast i augusti förra året påträffades tre Sowerbys näbbvalar på Bjärehalvön där två dog och en tredje flöt iland i Danmark. 2015 strandade en i Joggesö, Blekinge år och 2019 strandade tre i Åbyfjorden, Bohuslän. Ytterligare en individ hittades traumatiskt skadad och avlivades på Öckerö utanför Göteborg 2020.

Sowerbys näbbval blir drygt fem meter lång som vuxen och kan väga över ett ton. Den lever oftast i små grupper om uppemot tio individer på stora djup i Nordatlanten.

SVA och NRM driver gemensamt ett hälso-och sjukdomsövervakningsprogram för marina däggdjur på uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten. Årligen undersöks flera tumlare och sälar och ibland påträffas mer sällsynta arter döda i Sverige, som nu Sowerbys näbbval. Skallarna från valar sparas i NRM:s skelettsamling. En stor mängd prover har också sparats till NRM:s miljöprovbank och SVA:s biobank för framtida studier om t.ex. miljögifter, genetik, sjukdomsalstrande bakterier och virus.