Den mest samhällshotande organiserade brottsligheten kartlagd

- Att jobba mot organiserad brottslighet och kriminell ekonomi är centralt i Tullverkets uppdrag. Tillsammans med de andra brottsbekämpande myndigheterna behöver vi fortsätta utveckla ett ännu tätare samarbete. Det är avgörande i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger generaltulldirektör Johan Norrman.  

Den organiserade brottslighetens kriminellas strategier blir alltmer avancerade. I lägesbilden från 14 myndigheter beskrivs en ”kriminell infrastruktur” där de kriminella använder falska identiteter och företag för att tvätta brottsvinster. Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser är andra exempel på kriminell infrastruktur.

- De kriminella uppläggen blir allt mer avancerade och den organiserade brottsligheten har hög förmåga att anpassa sig och utnyttja exempelvis de sårbarheter en ökad digitalisering innebär. Digitaliseringen har gjort tröskeln för att använda utländska bolagsstrukturer och bankkonton lägre och komplexa bolagsstrukturer och falska registeruppgifter försvårar brottsbekämpande myndigheters arbete, säger Hanna Olsson, tillförordnad chef på Tullverkets underrättelseavdelning. 

Mest samhällshotande brottsområden

Samtliga sex typer av kriminell infrastruktur som beskrivs i lägesbilden återfinns inom fem brottsområden: narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. Momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet innehåller fem av sex typer av kriminell infrastruktur.

Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. De tydligaste exemplen är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter, men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter. Inte sällan finns möjliggörare bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.

- För oss på Tullverket kan det exempelvis handla om att man använder internationella export- och importflöden inte bara för att dölja narkotikasmuggling utan även för att, genom komplexa handelsbaserade transaktioner, förflytta pengar som genererats från brottslig verksamhet. Att nyttja den internationella handeln skapar inte bara en möjlighet för kriminella att dölja brottsvinster utan hotar även i förlängningen en fri och konkurrensneutral handel, säger Hanna Olsson.

De kriminellas förväntade anpassning

Enligt rapporten förväntas flera förflyttningseffekter förstärkas där de kriminella anpassar sig för att undgå lagföring. Några exempel är att begå brott med hjälp av stiftelser och ideella föreningar, att skydda sina tillgångar genom oriktiga handlingar och identiteter samt att uppehålla sig och flytta verksamhet utomlands, särskilt till länder utan utlämningsavtal.

Fakta: Organiserad brottslighet bygger kriminell infrastruktur

Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år för att inrikta arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I lägesbilden beskrivs sex typer av kriminell infrastruktur som utmärker den mest samhällshotande organiserade brottsligheten: 

• Företag som brottsverktyg
• Penningtvätt
• Identitets- och dokumentbedrägerier
• Korruption och otillåten påverkan
• Våld och hot
• Motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring

Rapporten bygger bland annat på uppgifter från de sju regionala underrättelsecentrumen och det nationella underrättelsecentret, samt de underlag som Sverige har bidragit med till Europols hotbildsbedömning Socta som presenterades i mars 2025.

För mer information kontakta Tullverkets presstjänst på press@tullverket.se eller 0771-450590