Standardbehandling fortsatt förstahandsval vid allvarlig blodcancer
26.8.2025 08:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande
Blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom, som förkortas MDS, drabbar årligen cirka 300 personer i Sverige. För de som drabbas av den mest aggressiva formen är behovet av effektiv behandling stort. Nu visar ny forskning från Nordiska MDS-gruppen, där Universitetssjukhuset Örebro haft en koordinerande roll, att en särskild kombinationsbehandling inte ger bättre effekt än standardbehandling som är en viktig insikt i kampen mot sjukdomen.

– Det är viktigt att vi förstår vilka behandlingar som fungerar och vilka som inte gör det så att vi kan rikta resurserna rätt och hitta nya vägar framåt, säger Bengt Rasmussen, överläkare inom Verksamhetsområde medicin på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Örebro universitet.
Studerar allvarlig form av MDS
MDS är en form av blodcancer som påverkar kroppens förmåga att bilda friska blodkroppar. Sjukdomen kan variera från mild till mycket aggressiv, och i de allvarliga fallen är prognosen ofta dålig. En särskild genetisk förändring med en förlust av en del av kromosom 5, så kallad del(5q), förekommer hos vissa patienter och påverkar hur sjukdomen utvecklas.
– Vi har undersökt om en kombination av två läkemedel, det etablerade cytostatikan azacitidin och det immunmodulerande läkemedlet lenalidomid, kunde ge bättre resultat för patienter med högrisk-MDS och del(5q). Det är en patientgrupp med mycket dålig prognos. Det är därför angeläget att hitta nya behandlingar som kan förbättra överlevnaden, förklarar han.
MDS är en komplex sjukdom med många genetiska variationer. En upptäck var att patienter med högrisk MDS och samtidig del(5q) är ofta associerad med flera kromosomavvikelser och mutationer som försämrar möjligheten till behandling och prognosen.
Inget ökat värde av att kombinera två läkemedel
– Vi såg ingen tydlig förbättring av att lägga till läkemedlet lenalidomid, vilket innebär att azacitidin fortfarande är den mest effektiva behandlingen för dessa patienter, säger Bengt Rasmussen.
Resultaten bidrar med ökad kunskap om hur patienter med högrisk MDS ska behandlas.
– Kliniska studier tar tid. Detta är också en relativt ovanlig sjukdom vilket innebär att studien pågått under flera år och skett i samarbete med de nordiska länderna för att kunna inkludera tillräckligt antal patienter för att se resultat. Studien har gett oss en unik möjlighet att samla in material på en sjukdomsgrupp och gett oss en möjlighet att studera biologiska effekter på tumörklonen. Varje resultat för oss närmare bättre vård och ökad överlevnad, avslutar Bengt Rasmussen.
Faktaruta
- MDS är en form av blodcancer som oftast drabbar äldre personer. För att ställa diagnosen behövs ett prov från benmärgen. Den enda behandling som kan bota sjukdomen är en stamcellstransplantation.
- Det är en blodcancer som drabbar den myeloida cellinjen som normalt bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
- MDS är ett syndrom med varierande grad av sjukdomsbild och prognos. Prognosen påverkas av flera faktorer bland annat av olika former av kromosomavvikelser. Den vanligaste kromosomförändringen vid MDS är deletion 5q del(5q), vilket innebär en förlust av långa armen på kromosom 5.
- MDS är indelad i låg- och högrisk. Patienter med lågrisk MDS del(5q) behandlas idag med läkemedlet lenalidomid.
- Läkemedlet azacitidin är förstahandsbehandling för patienter med högrisk MDS.
Nyckelord
Kontakter
Bengt RasmussenÖverläkareVerksamhetsområde medicin på Universitetssjukhuset Örebro
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Elin AbelsonKommunikatörKommunikation
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Bilder



Länkar
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
Genetisk analys med ny teknik kan rädda liv vid cancer och förhindra plötslig död13.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ny teknik för att läsa en människas arvsmassa öppnar för tidigare cancerdiagnostik och säkrare genetiska analyser efter plötslig död. Emma Adolfsson, biomedicinsk analytiker på Universitetssjukhuset Örebro, har i sin forskning använt sig av den revolutionerade genetiska analystekniken Next Generation Sequencing, NGS.
Precisionsdiagnostik och framtidens vård i fokus på Diagnostikforum3.2.2026 08:45:00 CET | Pressmeddelande
Den 4–5 februari samlas omkring 100 biomedicinska analytiker och andra yrkesverksamma inom diagnostik på Diagnostikforum. Deltagarna kommer från hela landet till Universitetssjukhuset Örebro. ”Vi vill erbjuda ett program inom både laboratoriemedicin och klinisk fysiologi med nationella men även regionala talare”, säger projektledaren Gabriella Lillsunde Larsson.
1,8 miljoner till forskning för säkrare hjärtoperationer23.1.2026 08:20:00 CET | Pressmeddelande
Örebroforskaren Anna Björkenheim vid Universitetssjukhuset Örebro har beviljats 1,8 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden. Med anslaget ska hon undersöka om ett befintligt läkemedel kan minska risken för allvarliga komplikationer efter bypassoperation, en av Sveriges vanligaste hjärtoperationer.
Lokal forskning räddade liv efter masskjutningen7.1.2026 08:05:00 CET | Pressinbjudan
Det första larmet om masskjutningen på Risbergska nådde polisen strax efter klockan halv ett den 4 februari förra året. Bland de första som tog emot de skadade på USÖ fanns kärlkirurgen David McGreevy. Med hjälp av en unik metod, utvecklad här i Örebro med stöd av Nyckelfonden, kunde han rädda livet på en av de allra svårast skadade.
Ny forskning stärker tryggheten inom psykiatrin med Safewards18.12.2025 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våld och tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården är ett problem som drabbar både patienter och personal. Nu har forskaren Veikko Pelto-Piri tillsammans med sin forskargrupp beviljats 5 miljoner kronor från Afa försäkring. Forskningen ska bidra till tryggare vårdmiljöer och minskat tvång genom att vidareutveckla programmet Safewards.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum