Ny rankning visar: Piteå är bästa kommunen att bo i när klimatet förändras – Nässjö i botten

– I takt med att värmeböljor, torka, översvämningar och risk för skred blir vanligare i Sverige måste tempot för klimatanpassningarna skruvas upp i alla delar av samhället. Tiden när vi kunde leva och bo i sorglös trygghet, utan att tänka på klimatförändringar, är förbi, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.

Piteå kommun i Norrbotten hamnar på första plats i rankningen över hur bra landets kommuner är att bo i när klimatet förändras. I det årliga indexet Sveriges klimatbästa kommun att bo i har LF Fastighetsförmedling vägt samman statistik kring naturskador på hus till följd av extremväder, hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning och samhällsplanering samt i vilken utsträckning invånarna använder gröna skatteavdrag för att minska sin bostads klimatpåverkan.

– I fastighetsmäklarbranschen möter vi dagligen människor som vill köpa eller sälja en bostad. Även om vi får fler frågor om risken för naturskador underskattar fortfarande många klimathotet. Sverige kommer bli ännu varmare, torrare och blötare. Det förändrar hur vi kan bo och bygga, men ställer också krav på såväl samhällets beredskap som den enskilda villaägaren, säger Marcus Svanberg.

Nässjö kommun i Jönköpings län rankas sist i Sveriges klimatbästa kommun att bo i. Sveriges tre största städer sjunker kraftigt jämfört med förra året. Stockholm finns i år på plats 188, ner från plats 72 förra året. Göteborg backar från plats 28 till 150 och Malmö från 67 till 170. Gävle, som drabbades av stora skador på bostäder till följd av skyfallet 2021, hamnar tack vare ett ambitiöst arbete med klimatpassning ändå på övre halvan, på plats 117.

– Det här är inte längre en framtidsfråga och klimatförändringarnas effekter behöver komma högre upp på den bostadspolitiska agendan. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger stort ansvar på kommunerna som nu måste höja ambitionsnivån kraftigt, säger Marcus Svanberg.

Även förra året toppades rankningen av Piteå, men många kommuner har gjort stora resor uppåt respektive nedåt i rankningen. Årets raketkommuner är Östra Göinge i Skåne, Hedemora i Dalarna och Svalöv i Skåne, som alla klättrat över 200 platser. Störst har fallet varit för Vaxholms kommun, i Stockholms län, som fallit över 200 platser.

Här är det bäst att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Län
1. Piteå	Norrbotten
2. Boden	Norrbotten
3. Skellefteå	Västerbotten
4. Luleå	Norrbotten
5. Östersund	Jämtland

Här är det minst fördelaktigt att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Län
Nässjö	Jönköpings län
Sotenäs	Västra Götaland
Lekeberg	Örebro län
Övertorneå	Norrbotten
Laxå	Örebro län

Årets raketkommuner:

Kommun	Län	Förändring
1. Östra Göinge	Skåne	+226
2. Hedemora	Dalarna	+216
3. Svalöv	Skåne	+202
4. Ljusdal	Gävleborg	+177
5. Nybro	Kalmar län	+159
5. Falun	Dalarna	+159
5. Mellerud	Västra Götaland	+159

Kommunerna med störst fall:

Koomun	Län	Förändring
1. Vaxholm	Stockholms län	-201
2. Haninge	Stockholms län	-174
3. Karlskrona	Blekinge	-172
4. Malå	Västerbotten	-161
5. Sala	Västmanland	-151

LF Fastighetsförmedlings politiska förslag för att klimatanpassa samhället:

1. Utöka de gröna skatteavdragen till att omfatta klimatanpassning.

Det gröna skatteavdraget fokuserar på klimatomställning – installation av solceller, batterier och laddstolpar – men borde även inkludera klimatanpassning. Villaägare bör kunna göra avdrag för investeringar i exempelvis dränering, solavskärmning och backventiler i avloppssystem. Det skulle både minska risken för naturskador och bidra till ökad trygghet för villaägare.

2. Inför ett statligt klimatanpassningsavtal.

På samma sätt som det tidigare fanns stadsmiljöavtal, ett statligt stöd som främjade hållbara stadsmiljöer, bör staten inrätta särskilda klimatanpassningsavtal. Det skulle möjliggöra för staten att medfinansiera lokala klimatskydd, som uppgraderade vattenledningsnät, skyddsvallar, dammar och grönytor som kan hantera stora vattenmängder i utbyte mot att kommunen genomför konkreta motprestationer. Det kan exempelvis handla om att bygga solskydd på förskolor eller utbilda hemtjänsten i att hantera värmeböljor.

MSB har i dag ett anslag på 500 miljoner kronor till kommunerna för att hantera vissa typer av naturrisker, men ansökningstrycket är stort och behoven bredare. Anslaget bör omfatta ett klimatanpassningsavtal, höjas till minst en miljard kronor och inkludera fler typer av klimatrisker än i dag.

3. Utveckla informationen till villaägare.

Många husägare vet varken vilka klimatskaderisker deras bostad är mest sårbar för eller vilka åtgärder som krävs för att motverka dem. Det behövs samordnade satsningar på rådgivning, kampanjer och digitala verktyg som hjälper svenskarna att klimatsäkra sina hem. Kommuner och myndigheter bör ta ett större ansvar för att nå ut med konkret och relevant information, inte minst vid bostadsköp, samt samarbeta tätare med exempelvis försäkringsbolag och fastighetsmäklare.

LF Fastighetsförmedlings råd till landets villaägare:

1. Kontrollera din villaförsäkring
En villaförsäkring kan skydda huset om det drabbas av naturskador. I vissa fall täcks även skador på tomten. Men det är viktigt att granska vad försäkringen faktiskt täcker – skador från vatten som rinner in genom tak, fasad eller undermålig dränering ersätts ofta inte.

2. Skydda huset mot oväder
Minska risken för översvämning och stormskador genom att se över dränering, brunnar och avlopp. Täta dörrar och fönster i källare, förvara saker på hyllor och installera dräneringspump. Besiktiga träd nära huset, förankra flaggstänger och ta in lösa föremål vid oväder. Kontrollera att takpannor och plåtar sitter fast.

3. Prata med kommunen
Vill du veta mer om vilka klimatrisker som finns i ditt område? Kontakta kommunen. Tillsammans med länsstyrelsen ska de identifiera och planera för riskområden. Ska du köpa bostad – fråga mäklaren hur klimatanpassning hanteras i området.

För mer information vänligen kontakta:
Per Sangrud, PR- och hållbarhetschef
Tel. 073-441 04 07
E-post: per.sangrud@lansfast.se

Marcus Svanberg, VD
Tel. 070-238 21 50
E-post: marcus.svanberg@lansfast.se

Pressbilder fria för användning:
Marcus Svanberg
Genrebilder

Här kan du följa oss:
Webb: www.lansfast.se
Blogg: Bostadskoll
Facebook: LF Fastighetsförmedling
Instagram: Länsfast Sverige
TikTok: Länsfast Sverige

Om statistiken
Statistiken om naturskador har hämtats från Svensk Försäkring och baseras på data som samlats in från skadeförsäkringsföretagen under perioden 2019–2023 Statistiken som redovisas avser antal naturorsakade skador och utbetalt skadebelopp fördelat kommunvis. Till naturskador räknas skador orsakade av vatten, storm och övriga naturorsakade skador. Skador som orsakats av åska respektive skogsbrand ingår inte.

Rankningen för klimatanpassning baseras på IVL:s kartläggning Klimatanpassning 2025 – så långt har Sveriges kommuner kommit. Rankningen innehåller 193 kommuner. De kommuner som inte deltagit i IVL:s kartläggning har samtliga fått värdet av att ha placerats på plats 194.

Rankningen för samhällsplanering för framtiden baseras på frågan ”Har kommunen ett systematiskt arbete för att utveckla samhällsplaneringen för att anpassas till framtida klimatförändringar?” i Aktuell Hållbarhet och Miljöbarometerns kommunrankning Sveriges Miljöbästa kommun 2024. Totalt svarade 206 kommuner på frågan. De kommuner som inte svarat på frågan har rankats som att de inte har ett systematiskt arbete för att utveckla samhällsplaneringen för att anpassas till framtida klimatförändringar.

Statistiken om gröna avdrag är hämtad från Skatteverkets statistikportal och visar preliminära siffror rörande skattereduktion för grön teknik. Helårssiffror för 2024 har jämförts med helårssiffror för 2023.

Bilaga

Här är det bäst att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Placering 2024	Rankning naturskador	Ranking klimatanpassning	Rankning gröna avdrag	Samhällsplanering för klimatförändring
1. Piteå	1	9	16	13	Ja
2. Boden	25	48	2	7	Ja
3. Skellefteå	3	8	54	26	Ja
4. Luleå	55	62	43	6	Ja
5. Östersund	24	14	38	82	Ja
6. Arboga	15	44	80	56	Ja
7. Ragunda	114	11	153	35	Ja
8. Falköping	109	37	98	75	Ja
9. Ludvika	127	100	88	24	Ja
10. Hultsfred	65	10	54	152	Ja

Här är det minst fördelaktigt att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Placering 2024	Rankning naturskador	Ranking klimatanpassning	Rankning gröna avdrag	Samhällsplanering för klimatförändring
290. Nässjö	196	232	194	254	Ej svar
289. Sotenäs	199	272	194	210	Ej svar
288. Lekeberg	242	214	194	262	Ej svar
287. Övertorneå	241	273	194	201	Ej svar
286. Laxå	287	279	194	188	Ej svar
285. Storfors	272	196	194	267	Ej svar
284. Skurup	282	244	194	205	Ej svar
283. Essunga	218	206	194	236	Ej svar
282. Staffanstorp	274	265	140	225	Ej svar
281. Gnosjö	158	176	194	247	Ej svar