Lärare missas när elevers psykiska hälsa ska förbättras

Nu har en ny termin inletts. Flera aktuella utredningar pekar på skolans viktiga roll för barn och ungas psykiska hälsa. Under våren presenterades en utredning om studiero och en utredning pågår just nu om hur elevhälsans kan stärkas. Nyligen gav också regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om elevers hälsa. 

Skolans förmåga att stötta elever i tid, så att psykisk ohälsa och självmord kan förebyggas, är avgörande. Den psykiska ohälsan bland unga har ökat senaste åren, och antalet självmord har inte minskat bland unga vuxna. Varje dag möter lärare många barn och unga som mår dåligt. De behöver kunskap om psykisk hälsa för att kunna fånga upp signaler och de behöver verktyg för att kunna prata med elever. De måste också veta hur de kan lotsa barn som behöver hjälp från sjukvården. 

Problemet är att lärarnas förutsättningar glöms bort i debatten om skolans roll i att förbättra ungas psykiska hälsa. För att skolan ska kunna ta ett ansvar och ha en viktigare roll måste lärare och övrig skolpersonal rustas i frågor som rör psykisk ohälsa och suicid. Det sker inte idag. Psykisk hälsa och suicid ingår inte i lärarutbildningen och möjligheterna till fortbildning är mycket begränsade. 

Skolan är en nyckelarena för barns och ungas psykiska hälsa och för det suicidpreventiva arbetet. Men om inte lärarnas behov och förutsättningar prioriteras riskerar goda förslag att stanna på pappret. Därför vill Suicide Zero att: 

• Kunskap om psykisk hälsa och suicid ska ingå som en obligatorisk del av all lärarutbildning samt rektorsutbildning. Det är inte rimligt att lägga ett ökat ansvar på skolan utan först ge medarbetarna verktyg. Ämnesområdet måste in redan i grundutbildningen. 
  
  
• Skolverket får i uppdrag att ta fram en utbildning om psykisk hälsa och suicid som erbjuds till alla lärare. Det finns idag få utbildningar inom området som riktar sig till lärare, och kunskapsläget förändras snabbt. Därför krävs kontinuerlig fortbildning. 
  
  
• Skolorna ska använda något av de preventiva skolprogram som finns, och som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland unga. Det finns en pågående diskussion om hur psykisk hälsa bäst ska in i undervisningen. Redan idag finns många program som kan användas, och insatsen har vetenskapligt stöd. 

Skolan är avgörande i det suicidpreventiva arbetet – men om inte lärarnas förutsättningar förbättras kommer inte resultat att kunna nås. Lärarna måste ha tid, stöd och resurser att arbeta förebyggande och kunna se tidiga signaler på psykisk ohälsa. Om lärarna prioriteras kan ungas psykiska hälsa förbättras och antalet självmord bland unga minska. 

Hilda Johnsson, sakkunnig skola och elevhälsa
Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet