Allt fler akademiker arbetslösa

 
Rapporten visar att arbetslösheten bland akademiker nu ligger på fem procent, en nivå som senast noterades under finanskrisen. Ökningen har skett brett men vissa grupper har drabbats hårdare än andra. Arbetslösheten har särskilt stigit bland yngre, utrikes födda och akademiker inom utbildningsinriktningar som redan tidigare hade relativt höga nivåer av arbetslöshet. För samhället innebär utvecklingen att investeringar i utbildning inte tas tillvara, skatteintäkter uteblir och innovationskraft riskerar att försvagas. För individen betyder det att många års studier, ekonomiska uppoffringar och studieskulder inte ger den avkastning som förväntats. 

Samtidigt som konjunkturen är svag sker stora förändringar på arbetsmarknaden. Den snabba tekniska utvecklingen, som ökningen av generativ AI, påverkar efterfrågan på arbetskraft. Internationell forskning visar att enklare och rutinartade arbetsuppgifter i högre grad kan automatiseras, något som framför allt påverkar nyexaminerade och juniora akademiker. Även om det ännu inte går att fastställa hur AI-utvecklingen påverkar arbetslösheten, understryker rapporten behovet av mer kunskap om sysselsättningseffekterna. 

– När konjunkturen viker samtidigt som stora strukturella förändringar sker på arbetsmarknaden riskerar effekterna att bli särskilt allvarliga. Unga som nyss tagit examen riskerar en tuff start på arbetslivet, och äldre akademiker kan trängas ut trots lång erfarenhet. Det är olyckligt. Sverige har inte råd att låta välutbildad arbetskraft gå förlorad, säger Göran Arrius, ordförande i Saco. 

För att möta de dubbla utmaningarna kräver Saco: 

• En ekonomisk politik för tillväxt 

Det är viktigt att regeringens satsningar inte enbart har nästa val i fokus. Den ekonomiska politiken behöver fokusera på tillväxt, både på kort och lång sikt. I närtid krävs stöd till hushållen för att stärka konjunkturen. Samtidigt krävs investeringar i bland annat infrastruktur och energiomställning för att stärka Sveriges konkurrenskraft på lång sikt.  
 

• Stärk arbetsmarknadspolitiken  

Arbetsförmedlingen behöver stärkas så att arbetslösa får det stöd de behöver. Det innebär bland annat att personalintensiva förmedlingsinsatser behöver öka. Arbetsförmedlingens geografiska närvaro behöver också öka, dels för att stötta arbetslösa lokalt, dels för att upprätta och behålla kontakter med arbetsgivare. 

• Mer resurser till utbildning och omställning 

På en alltmer dynamisk arbetsmarknad behövs ett utbildningsutbud som är både relevant och flexibelt. Tillgängligheten behöver öka så att akademiker har möjlighet att fylla på sina kunskaper under hela arbetslivet. Det är avgörande för att Sverige ska kunna möta strukturella skiften i ekonomin och på arbetsmarknaden.