Ny forskning visar: HIPEC-behandling kan förlänga överlevnaden vid spridd äggstockscancer

– Äggstockscancer är en väldigt komplex sjukdom. Men med gemensamma forskarinsatser hoppas jag att vi på sikt ska lyckas utveckla en metod som väsentligen förbättrar överlevnaden och livskvaliteten, samt att vi även ska kunna identifiera de kvinnor som har störst nytta av HIPEC- behandling, säger Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som leder den svenska delen av studien.

Vid äggstockscancer (ovarialcancer) har en cancertumör uppstått på äggstocken, i någon av äggledarna eller i den del av bukhinnan som är nära äggstockarna eller äggledarna. I Sverige insjuknar cirka 700 kvinnor varje år och drygt 500 dör till följd av sjukdomen. Äggstockscancer brukar kallas ”bukens tysta tumör” eftersom sjukdomen oftast ger symtom först i ett avancerat skede. Hos cirka 75 procent av patienterna är cancern redan spridd vid diagnos.

OVHIPEC- 2 är en pågående internationell, randomiserad fas III-studie, där målgruppen är patienter med avancerad äggstockscancer som opereras utan förbehandling med cytostatika.
De första resultaten förväntas komma 2026.

I denna studie jämför forskarna överlevnaden efter kirurgi, med eller utan HIPEC (hyperterm intraperitoneal cytostatika). Patienterna med avancerad äggstockscancer fördelas slumpmässigt, antingen till en försöksgrupp med kirurgi i kombination med HIPEC eller till en standardbehandling med kirurgi. Målet med studien är att undersöka hur HIPEC-behandling påverkar den totala överlevnaden och om behandlingen kan fördröja och minska risken för återfall samt även förbättra livskvaliteten.

– Alla patienter i studien får kirurgi som första behandling, då man avlägsnar all synlig tumörvävnad. De patienter som slumpvist hamnat i interventionsgruppen får i direkt anslutning till operationen en genomspolning med uppvärmd cytostatika i bukhålan. Därefter behandlas samtliga patienter med läkemedel och följs under fem år, förklarar Marta Lomnytska.

I studien ansvarar hon även för insamling av uppgifter som rör behandling och uppföljning från sex andra deltagande centra i Mellansverige.

– Vi fick ett bidrag från Vetenskapsrådet att bedriva OVHIPEC-2 och en internationell studie inom ramen för den. Den sistnämnda syftar till att identifiera markörer i blodplättar (trombocyter), extracellulära vätskeblåsor (vesiklar) och blodplasma, som skulle kunna förbättra bedömning och diagnostik. Förhoppningen är att det även kan hjälpa oss att hitta de kvinnor som kommer att ha störst nytta av HIPEC-behandling, berättar Marta Lomnytska.

Marta Lomnytska berättar vidare att det idag finns evidensbaserade resultat av tre internationella fas III-studier som visar att HIPEC i samband med kirurgi förbättrar den totala överlevnaden med ett år. Dessa resultat gäller patienter med avancerad, spridd äggstockscancer som påbörjar sin behandling med tre kurer intravenösa cytostatika. HIPEC i samband med kirurgi, efter tre kurer intravenös cytostatika, eller intervallkirurgi, har implementerats i nationella behandlingsriktlinjerna i Nederländerna (2018), Danmark (2025), USA (2019).

I väntan på implementering av HIPEC vid intervallkirurgi i Sverige, har Uppsala anslutit till studien HERA, som bedrivs i samarbete med flera centra i Danmark sedan december 2013.

– Målgruppen för HERA-studien är patienter som opereras efter initial cytostatikabehandling. Vi undersöker olika patientparametrar efter operation, dvs intervallkirurgi med HIPEC, säger Marta Lomnytska, som är en huvudansvarig forskare i Sverige, och tillägger att utvärderingen av studieresultaten kommer att göras av hennes doktorand.