Stockholmshems klimatarbete: Forskningsprojekt för tåliga träd och grön omställning

Projektet är ett samarbete mellan Stockholmshem, Vinnova, Linnéuniversitetet och Stångby plantskola.

Ett brett samarbete är nyckeln för att hitta nya lösningar, överföra kunskap och nå klimatmålen, menar Anne Heino, utemiljöexpert hos Stockholmshem.

– Som ett av Sveriges största bostadsbolag är vi en viktig samhällsaktör med möjlighet att påverka den gröna omställningen. Projektet kommer att ge värdefull information och kunskap som andra sedan kan ta del av.

130 tåliga träd ”föds upp”

– Träd spelar en avgörande roll i klimatarbetet. De ger skugga och sänker temperaturen i våra städer, hanterar dagvatten och översvämningar och ger livsviktigt stöd till pollinerare och fåglar. Därför behöver vi öka krontäckningen och plantera många träd som klarar klimatförändringar och är ekologiskt värdefulla, menar Anne Heino.

För projektet har Stockholmshem finansierat 130 träd av olika inhemska arter och åldrar.

De drivs upp på Stångby plantskola dit de kommer med bara rötter, utan jord och torv, vilket minskar risken för invasiva arter som den aktuella lövplattmasken. Det ger också lägre utsläpp och transportkostnader tack vare att de väger mindre.

Lägre klimatavtryck med bara rötter och biokol

Träden planteras i olika biokolsubstrat. Plantskolan tillsammans med forskare från Linnéuniversitetet mäter hur det påverkar trädens rotutveckling, förmåga till snabb etablering och stresstålighet i stadsmiljö.

När de sedan planteras ut i Stockholmshems bostadsområden fortsätter bolaget mäta både tillväxt och motståndskraft under några år.

– Barrotade växter anpassar sig fortare och växer snabbare om förutsättningar är de rätta. Vi beställare måste börja beställa växter med bara rötter istället för odlade i torv och plastkruka. Om vi visar andra att det fungerar och finns en efterfrågan, så kommer fler plantskolor att börja med grön omställning, säger Anne Heino.

Tåliga träd som planterats hos Stockholmshem

• Rinkeby och Västertorp: Lönn, lind, äpple och oxel
• Skärholmen: Lind och björk vid Stockholmshems nya bostadshus och kontor
• Hökarängen: Fågelbär, äpple och al samt avenbok som klimatanpassningsåtgärd mot värme
• Ytterligare områden Äppleträd, al och fågelbär
• Under 2025-2026 planteras ek och lönn ut i pågående nyproduktonsprojekt i Rågsved, Solberga, Åkeslund och på Södermalm.
  
  

Målet med projektet är att

• få fram trädarter som är mer anpassade för en klimatomställning och har lägre klimatavtryck samt är mer anpassade för nya typer av biokolssubstrat 
• främja biologisk mångfald och ekosystem
• fasa ut användningen av torv i trädplanteringar till förmån för mer hållbara material och successionsordning (olika arter planteras vid olika tillfällen)
• hitta nya hållbara förpackningar i stället för plastkrukor.
  
  

Mer om projektet

• Projektet är ett samarbete mellan Stockholmshem, Linnéuniversitetet och Stångby plantskola och en utveckling av Vinnovaprojektet RtB (rest till bäst).
• Stockholmshem har genom sin interna klimatfond bekostat 130 träd som står i olika biokolsubstrat på plantskolan i 1–3 år innan de levereras till bolagets bostadsområden och byggprojekt.
• Testet omfattar träd av olika arter, snabb- och långsamväxande, för att mäta skillnaden på rotutveckling och tillväxttakt.
• I projektet testas olika typer av biokolsubstrat samt mängden bevattning
• Träden levereras till Stockholmshems bostadsområden barrotade eller semibarrotade till (med en viss del av biokolsubstratet kvar mellan rötterna).
• Alla är inhemska arter som exempelvis ek, fågelbär, lönn, al, lind och äpple som gynnar inhemska insekter.
• Parallellt har Stockholmshem planterat fem hagtornträd i Rinkeby som ingår i Vinnovas projekt ”rest till bäst” (RtB). Här testas olika typer av biokol tillsammans med befintlig växtjord. Samma trädart gäller för de olika platserna i Sverige. Testen sker även på flera andra platser i Sverige för att sedan jämföra resultatet.