Bidragsreform utan fler i jobb

Flera av utredningens reformer, som bidragstak, har redan prövats i vårt grannland Danmark. Där visar erfarenheter att det ledde till ökad kriminalitet och svartarbete men med marginella effekter på sysselsättningen. Det danska exemplet ökade först stölder och sedan våldsbrotten, med antalet domar mer än dubblerade för den berörda gruppen under en femårsperiod.

• Svartarbete och skuggsamhället kommer att växa, det visar forskningen och erfarenheter från andra länder. Det verkar viktigare att låta hårda än att lösa problemen. Arbetslösheten är rekordhög och åtgärderna ger inte fler jobb, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
  
  

Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät och dessa förslag gör inte bara att det försvagas rejält, utan dessutom att grupper stängs ute genom ett nytt kvalificeringskrav. I synnerhet kommer förslagen slå mot barn – direkt i strid med Barnkonventionen, och en tredjedel av de individer som idag nås av ekonomiskt bistånd. Reformerna motiveras utifrån att de skulle öka sysselsättningen, vilket både regeringens utredning och forskningen konstaterar ger svaga effekter. Samtidigt har Sverige ett enormt behov av insatser som faktiskt fungerar i en tid med rekordhög arbetslöshet.

• Ekonomiskt bistånd eller socialbidrag är samhällets yttersta skyddsnät. Det är redan idag en hård behovsprövning av rätten till olika stöd från socialtjänsten. Det är barnen som drabbas hårdast av förslagen. Det är arbetsmarknadspolitik som krävs, säger Heike Erkers
  
  

Akademikerförbundet SSR har fem invändningar mot regeringens bidragsreform:

Kriminalitet och skuggsamhälle

När människor stängs ute från försörjningsstödet ökar risken att de hänvisas till välgörenhet, svartarbete eller kriminalitet. Förslagen riskerar att öka det skuggsamhälle regeringen säger sig vilja motverka. Regeringens egna utredare pekar också på att liknande system i Danmark inneburit ökad brottslighet.

Hot mot socialtjänstens uppdrag

Socialtjänstens ekonomiska bistånd är tänkt att fungera som samhällets yttersta skyddsnät. Om bidragstak och kvalificeringsregler införs sätts kommunernas yttersta ansvar ur spel, vilket är oförenligt med den nya socialtjänstlagen som riksdagen infört i år. Dessutom grundar sig förslagen inte på vetenskap och beprövad erfarenhet utan här handlar det om regerings syn på människor som inte har en egen försörjning.

Risk för ökad fattigdom och utsatthet

Förslagen kommer troligen leda till ökad barnfattigdom, försämrad hälsa och försämrade skolresultat för barn, vilket strider mot barnkonventionen som garanterar alla barn rätt till en tillräcklig levnadsstandard. Regeringen pekar på vikten av att barn får se sina föräldrar arbeta. Vi undrar – vad händer med de barn vars föräldrar inte förmår att få ett arbete och som bara därmed får mindre att leva på?

Bristande arbetsmarknadspolitik – leder inte till fler jobb

Sverige har skyhög arbetslöshet och samtidigt har både denna och förra regeringen har dragit undan fötterna för arbetsmarknadspolitiken. Ska människor som står långt ifrån arbetsmarknaden komma i arbete krävs stora satsningar på arbetsmarknadspolitiken som ännu inte presenterats.
Det finns inget forskningsstöd att en sådan bidragsreform leder till att fler långtidsarbetslösa kommer i jobb.

Förslagen riskerar att undergräva tilliten till hela välfärdssystemet

När staten medvetet stänger ute människor från socialförsäkring och ekonomiskt bistånd skapas otrygghet och misstro. Tilliten till att välfärden finns när den behövs är en grundbult i Sverige, och när den eroderas hotas både samhällsgemenskapen och stödet för systemet på sikt.