Umeå universitet

Metanproduktionen kan öka när arktiska sjöar värms upp

Dela

Ett varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – vilket leder till att mer metan frigörs från sedimenten. En ny studie från bland annat Umeå universitet visar hur arktiska sjöar riskerar att bidra till växthuseffekten i allt högre utsträckning.

Arktiska sjöar står för en betydande del av världens metanutsläpp. Här syns forskare i arbete nära Abisko naturvetenskapliga station.
Arktiska sjöar står för en betydande del av världens metanutsläpp. Här syns forskare i arbete nära Abisko naturvetenskapliga station. Foto: Sofia Kjellman

Metan är en mer än 25 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Arktiska sjöar står för en betydande del av de globala metanutsläppen, men kunskapen kring processen i de nordliga sjöarna har tidigare saknats. Nu har ett internationellt team, med forskare från Norge, Sverige och Spanien, visat att produktionen av metangas varierar stort mellan sjöar och är starkt knuten till sjöarnas beskaffenhet.

Tre sjöar i Abisko

Forskarna har undersökt tio sjöar på Svalbard och i den subarktiska delen av Skandinavien, varav tre via Abisko naturvetenskapliga station. Man har sett att den största delen av metanproduktionen sker i bottensedimentets översta tio centimeter, där det finns mycket organiskt material och förutsättningarna är gynnsamma för mikrober.

– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, postdoktor vid Umeå marina forskningscentrum (UMF), Umeå universitet, och medhandledare i studien.

Mer metan i grundare sjöar

Det framkom tydligt i studien att framför allt grundare sjöar, med mycket alger, bottenväxtlighet och omgivande landväxter, ger en högre metanproduktion. Mängden gas som producerades varierade dock stort.

Forskarna jämförde sina resultat med data från över 60 sjöar över hela världen. Det framkom att sjöar i tropiska och tempererade områden generellt har högre en högre metanproduktion. Det stora antalet sjöar på nordliga breddgrader, samt stora individuella variationer, gör dock att volymen ändå blir betydande.

Om den vetenskapliga artikeln

Marie Bulínová, Anders Schomacker, Sofia E. Kjellman, Cristian Gudasz, Carolina Olid, Johan Rydberg, … Richard Bindler, Alexandra Rouillard. Increased Ecosystem Productivity Boosts Methane Production in Arctic Lake Sediments. Journal of Geophysical Research: Biogeosciences, 23 juli 2025.

Läs hela artikeln 

Kontakter

Bilder

Detaljbild på provutrustning
Utrustning som användes för att samla in metangas i Abisko.
Alexandra Rouillard
Ladda ned bild
Några personer i fjällnatur.
Fältarbete nära Abisko naturvetenskapliga station.
Sofia Kjellman
Ladda ned bild
Alexandra Rouillard, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Alexandra Rouillard, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Olivier Keech
Ladda ned bild

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

Ny fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS6.12.2025 00:05:00 CET | Pressmeddelande

En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye