Bristande kommunikation bakom ojämlik vård

Varför valde du det här forskningsområdet?
– När jag arbetade som barnmorska blev det tydligt för mig att vården som ges under graviditet och förlossning inte är jämlik. Det gäller även hälsan hos de gravida och deras barn. Exempelvis har gravida som är födda i Afrika söder om Sahara, men som ska föda barn i Sverige, ökade risker för medicinska komplikationer i samband med graviditet och barnafödande.

Varifrån har du hämtat inspiration till din forskning?

– Den bygger på ett tidigare forskningsprojekt som visade att gravida födda i Somalia sökte vård för minskade fosterrörelser i lägre utsträckning jämfört med gravida födda i Sverige. I projektet utgår jag från Ingela Rådestads metod Mindfetalness som gravida kan använda för att lära känna sitt ofödda barns rörelsemönster. Det för att kunna uppmärksamma om rörelserna minskar.

Hur har du lagt upp din forskning?
– Jag har intervjuat gravida födda i Somalia samt barnmorskor som arbetar i områden med hög andel utlandsfödda för att ta reda vad som kan hindra gravida från att söka vård för minskade fosterrörelser. Dessutom jämförde jag en grupp svensk-somaliska kvinnor som fått information om Mindfetalness med en kontrollgrupp som fått rutinmässig information om fosterrörelser under graviditeten. Syftet var att ta reda på hur det gick för mamma och barn under och efter förlossningen.

Vad har du kommit fram till?
– Det finns flera faktorer som kan hindra gravida att söka vård, som bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och den gravida. Barnmorskorna pekade på att vårdsystemet kan vara ett hinder, till exempel får kvinnor inte åka direkt till sjukhuset utan måste ringa innan. För den som inte kan språket kan det vara svårt att förstå instruktionerna i telefonsvararen.

– När vi jämförde gruppen som fått information om Mindfetalness med kontrollgruppen kunde inte vi inte se någon skillnad i barnens mående. Däremot såg vi att det var fler gravida i Mindfetalnessgruppen som hade en spontan vaginal förlossning.

Vilka slutsatser drar du av din forskning?
– Den övergripande slutsatsen är att det finns möjlighet att förbättra informationen som ges om fosterrörelser under graviditet. Vårdpersonal måste bli bättre på att individanpassa vården. Även om standardiserade vårdplaner är bra måste det finnas en balans mellan standard och individanpassad vård.

Hur tänker du sprida info om din avhandling?
– Under hela projektet har jag varit ute och berättat om min forskning på konferenser både i och utanför Sverige. Jag har även föreläst för barnmorskestudenter, barnmorskemottagningar och kulturdoulaföreningar i Göteborg och Stockholm. Intresset har varit stort.

Hur kommer din forskning patienterna till nytta?
– Jag hoppas den kan bidra till en diskussion om att vi barnmorskor kan bli bättre på att bemöta våra patienter som individer. Och att vi i vården börjar dela med oss av våra erfarenheter.