25 reformförslag för framtidens alzheimervård

I Sverige lever fler än 100 000 personer med alzheimer, och de årliga kostnaderna uppskattas till närmare 55 miljarder kronor. Svensk forskning på området är världsledande och står bakom flera viktiga genombrott. Nu krävs ett tydligare politiskt ledarskap för att omsätta forskningen till faktisk förändring. 

– Alzheimervården står inför ett paradigmskifte. Tack vare framsteg, till stor del från svensk forskning, kan vi idag identifiera sjukdomen tidigt och behandla den, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden. 

Hjärnfonden efterlyser långsiktig finansiering och en tydlig nationell strategi för alzheimervården. Reformförslagen är framtagna i dialog med forskare, beslutsfattare och företrädare från civilsamhället. 

– Det är hög tid att forskningen om alzheimer får resurser som speglar sjukdomsbördan. Ju tidigare vi agerar, desto större möjligheter har vi att minska lidande och förbättra vården, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden. 

Läs hela reformpaketet i bifogad fil eller på hjarnfonden.se/alzheimer.

Om Alzheimers sjukdom
Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. Sjukdomen är dödlig och kännetecknas av gradvis förtvining av nervceller i hjärnan. Minnesfunktion, språk och andra kognitiva förmågor påverkas. 

Riskfaktorer inkluderar hög ålder, men även livsstil, ärftlighet och sociala faktorer spelar in. Alzheimer inte en naturlig del av åldrandet utan en neurodegenerativ sjukdom som kan lindras, förebyggas – och på sikt kanske botas. 

Om Hjärnfonden
Hjärnfonden är Sveriges största icke-statliga finansiär av hjärnforskning. Sedan starten 1994 har över en miljard kronor delats ut till forskning inom bland annat alzheimer, stroke, depression och Parkinsons sjukdom. 

Under 2025 investerar Hjärnfonden mer än 150 miljoner kronor i svensk hjärnforskning.