Beslut taget: aktivt kol ska rena Västeråsvattnet från PFAS

Dricksvattnet från Hässlö vattenverk klarar de nuvarande PFAS-gränserna och även det nya gränsvärdet för PFAS 21 – men inte det kommande gränsvärdet för PFAS 4. Mälarenergi Vatten genomför därför, tillsammans med Västerås stad, flera omfattande utredningar. Det handlar både om att identifiera tänkbara källor till PFAS-föroreningarna och att utvärdera olika reningstekniker.

Utredningen om tänkbara föroreningskällor har sammanställts i ett tekniskt underlag för juridisk ansvarsutredning. I april i år lämnades underlaget till berörda tillsynsmyndigheter, det vill säga Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås, Länsstyrelsen Västmanland och Försvarsmaktens tillsynsmyndighet FIHM. Frågan om det ska tillsättas en ansvarsutredning eller inte, är alltså ett myndighetsbeslut. I september hade Länsstyrelsen ett möte med de andra två tillsynsmyndigheterna om hur arbetet ska gå vidare.

”En historisk PFAS-skuld”
– Min förhoppning är naturligtvis att det blir en ansvarsutredning, säger Ann-Charlotte Duvkär. Det här handlar ju om en historisk PFAS-skuld. Varken Mälarenergi Vatten eller våra kunder har gjort något fel, men det är i vårt knä som den här historiska skulden har hamnat. Från Mälarenergis sida är vi beredda att göra allt vi kan för att rena vattnet, men det känns inte rimligt och rättvist att vi och våra kunder ska stå för kostnaden. Därför behöver Västerås en ansvarsutredning – ansvaret för att se till att föroreningarna upphör och de kostnader som detta innebär, måste hamna hos den eller dem som orsakat problemet.

Kan även rena andra oönskade ämnen
Vad gäller utredningen om tänkbara reningstekniker, så togs ett nytt steg den 15 september. Då fattade Mälarenergi Vatten beslut om att gå vidare med aktivt kol som planerad reningsmetod.

– Mälarenergi Vatten kan ju inte sitta still i båten och passivt invänta en eventuell ansvarsutredning – vi jobbar på för fullt. Sedan september 2024 har det funnits en testanläggning på Hässlö vattenverk där vi testat två olika tekniker för att rena dricksvattnet från PFAS-ämnena: aktivt kol och jonbytare. Det handlar om att komma fram till vilken reningsteknik som passar just våra förutsättningar bäst, säger Ann-Charlotte Duvkär och fortsätter:

– Jonbytare är väldigt specifik i sin rening och ger oss enbart rening av de ämnen som ingår i PFAS. En rening med aktivt kol är inte lika specifik utan kan rena även andra oönskade ämnen, vilket ger en bättre möjlighet att säkra vattnet även för framtiden.

Nästa steg är att gå vidare med bygget av den nya reningsanläggningen. Planen är att projekteringen sker i början av 2026 och att anläggningen står klar under 2029.

Fakta: Aktivt kol och åtgärderna som utvärderats

Utredningen om reningsteknik har undersökt sju möjliga åtgärdsalternativ för att minska PFAS-halterna i dricksvattnet från Hässlö vattenverk. Dessa här:

• Kolfilter i vattenverket (två alternativ: öppna filter i bassänger och trycksatta filter)
• Jonbytare i vattenverket
• Kombinerad lösning: jonbytare + kolfilter i öppna bassänger i vattenverket
• Membranfilter i vattenverket
• Hydraulisk spärr inklusive rening av grundvatten, grundvattenmagasinet
• Sorptionsfilter i grundvattenmagasinet kombinerat med rening i vattenverket

De sju alternativen har jämförts i en multikriterieanalys där de har bedömts utifrån tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Åtgärderna har även utvärderats på både kort och lång sikt, där större tyngd har lagts på långsiktighet. I den långsiktiga utvärderingen fick aktivt kol högst poäng.

Aktivt kol kan användas antingen i öppna bassänger eller i trycksatta kolfilter och båda varianterna finns med som möjliga alternativ i den kommande förprojekteringen.