En budget som gynnar ICA-handlarna och slår mot fattiga barnfamiljer

Regeringen sänker skatterna för höginkomsttagare och skär ned på transfereringarna för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. Trots ett stort reformutrymme på 80 miljarder lägger regeringen 63 procent på skattesänkningar som framförallt gynnar höginkomsttagare utan att få fart på tillväxten. De dyraste satsningarna är den halverade matmomsen, som beräknas kosta 16 miljarder 2026 och 21 miljarder 2027, och ytterligare ett jobbskatteavdrag för 17 miljarder. 

– Det största samhällsekonomiska problemet just nu är den höga arbetslösheten. Jobben och de ökade utsläppen utgör regeringens största misslyckanden. Ändå är det mer av samma i den här budgeten. Men ännu fler sänkta skatter kommer inte att rita om den ekonomiska kartan. Det behöver en kursändring i den ekonomiska politiken, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé.

Det hade varit mer träffsäker och rättvis politik att stimulera hushållens plånböcker via socialförsäkringar och transfereringar, snarare än sänkta konsumtionsskatter och ännu fler dyra jobbskatteavdrag. Regeringen har sedan tidigare sänkt bränsleskatten, trots att skattebortfallet framförallt gick till vinster. 

– En matmomssänkning kommer i längden gynna ICA-handlarnas vinster snarare än svenska konsumenter. Detta i ett läge där dagligvaruhandeln redan har marginaler för att sänka priser, utan att vi ska bli fattigare som skattekollektiv, säger Elinor Odeberg.

Intentionen att sänka priser är god menar Odeberg, och ser satsningen på sänkta förskoleavgifter som positiv, men menar att det inte finns några garantier för att en momssänkning helt reflekteras på priserna. Det kanske gör charkbrickan billigare snarare än blöjpaketen. Och även om momsen är en platt skatt, konsumerar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare, vilket innebär att skatten trots allt är progressiv. 

Mest kritisk är Odeberg till den post som inte tar så mycket plats i budgeten, men som kommer få allvarliga samhälleliga konsekvenser: bidragstaket.

– Regeringen siffertrixar och svänger sig med extrema exempel som saknar förankring i verkligheten, för att motivera en politik som slår oerhört hårt mot de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Bidragstaket är ingen besparing för statskassan, utan ren symbolpolitik som kommer göda kriminalitet och klyftor, säger Elinor Odeberg.

Odeberg hade istället velat se ett höjt barnbidrag och satsningar på utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och investeringar i samhällsviktig infrastruktur. Under 2025-2026 arbetar Arena Idé med en översyn av skattesystemet, i syfte att öka skatteintäkterna för att möjliggöra välfärdssatsningar. Den första, om skatt på arbete, finns att läsa här: https://arenaide.se/rapporter/skatt-pa-arbete-skatteoversyn-delrapport-1/ 

Kontakt:

Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, elinor.odeberg@arenagruppen.se, 073-654 13 22

Helena Eitrem, kommunikatör Arena Idé, 073-6541313 helena.eitrem@arenagruppen.se