Funktionsrätt Sverige: "Viktiga satsningar saknas i regeringens höstbudget"

För ett par veckor sedan kom ett besked som välkomnades av hela funktionsrättsrörelsen – regeringen tar bort den högre skattenivån inom sjuk- och aktivitetsersättningen.  När hela budgetpropositionen presenterades den 22 september överskuggades dock glädjen av flera besvikelser. 

Ingen höjning av lönebidraget

Regeringen har inte hörsammat kravet från Funktionsrätt Sverige och många andra organisationer att höja taket i lönebidraget, som legat still på 20 000 kronor de senaste fem åren.

– Regeringen talar om att återupprätta arbetslinjen. Då är det svårt att förstå varför man inte höjer lönebidraget, som skulle kunna ge jobb åt tusentals personer med funktionsnedsättning som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Bidraget har urholkats och fungerar inte längre som verktyg för att få fler i arbete. Samtidigt står varannan person med funktionsnedsättning utanför arbetsmarknaden, vilket är helt oacceptabelt, säger Nicklas Mårtensson.

Funktionsrätt Sverige har också varnat för att regeringens satsning på Fritidskortet inte tar hänsyn till behoven hos barn med funktionsnedsättningar, och att de presenterade förslagen om  stödundervisning i skolan rimmar illa med rätten till en inkluderande utbildning.

– Fokuset måste vara att anpassa lärmiljön så att det fungerar för alla barn i skolan, snarare än att exkludera barn som har skolplikt från den ordinarie undervisningen, betonar Nicklas Mårtensson.

En annan försämring är avskaffandet av det öronmärkta statsbidraget för Råd och stöd enligt LSS -  en rättighetsbaserad insats där personer med funktionsnedsättning och anhöriga får specialiserat stöd via regionerna.

Saknar ett rättighetsperspektiv

Funktionsrätt Sverige uttrycker också oro över de generella effekterna av regeringens bidragsreform med bidragstak, aktivitetskrav i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till välfärden.

– Här saknar vi ett övergripande rättighetsperspektiv. Vi befarar att aktivitetskravet riskerar att leda till ökad utsatthet och psykisk ohälsa snarare än att föra människor närmare arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland mottagare av försörjningsstöd, och många stängs ute från samhällsgemenskap, vård och arbetsliv på grund av otillräckligt stöd eller bristande tillgänglighet, säger Nicklas Mårtensson.

Ljuspunkter i budgeten

Nicklas Mårtensson vill samtidigt lyfta fram några ljuspunkter i budgeten.

– Förutom det glädjande löftet om en slopad extraskatt inom sjuk- och aktivitetsersättningen – som kommer att betyda mycket för privatekonomin för många personer med funktionsnedsättning – välkomnar vi de viktiga satsningarna på psykisk ohälsa och suicidprevention. Men det finns också andra satsningar som kan få stor betydelse, exempelvis utökade möjligheter till VAB-ersättning för vård av sjukt barn, avslutar Nicklas Mårtensson.