Mjölkbaserad molekyl stärker tarmhälsan även vid ohälsosam kost
En västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.

– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.
Positiva effekter på tarmen
Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt Bifidobacterium.
Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.
– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien.
Avgörande samarbete med industrin
Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.
För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.
– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.
Prebiotika för tarmhälsa
Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.
– Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder
Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.
Om den vetenskapliga artikeln:
Milk-derived casein glycomacropeptide improves colonic mucus function under Western-style diet feeding in a sialylation-dependent manner.
Wongkuna S. et al.
Food Research International (Volume 221). 2025.
https://doi.org/10.1016/j.foodres.2025.117206
Kontakter
Björn Schröder
Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
E-post: bjorn.schroder@umu.se
Telefon: 0720-47 82 48 (nås bäst via e-post)
Supapit Wongkuna
Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
E-post: supapit.wongkuna@umu.se
Ingrid SöderberghForskningssamordnareForskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR
Tel:070-60 40 334ingrid.soderbergh@umu.seOla NilssonKommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel:090-786 69 82ola.nilsson@umu.seBilder


Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Prisregn över cybersäkerhetsforskare vid Umeå universitet12.12.2025 12:25:27 CET | Pressmeddelande
Dataintrång och avancerade cyberattacker kostar samhället miljarder. En som tidigt förstod riskerna och framgångsrikt utvecklar effektiva lösningar är professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet. Det senaste året har han tilldelats flera internationellt prestigefulla utmärkelser för sina insatser inom cybersäkerhet.
Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svar11.12.2025 11:07:00 CET | Pressmeddelande
Varje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av med plötslig och kraftig yrsel i ett tillstånd som heter vestibularisneurit. Det behandlas ofta med kortison, trots att det är oklart om det hjälper. Nu har ett projekt vid Umeå universitet beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.
Pressinbjudan - premiärvisning av ny film på Curiosum 18/1211.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Den 18 december bjuder WISDOME och Curiosum in till pressvisning av den nya nationella domproduktionen AI – En immersiv resa in i framtiden – en unik visuell upplevelse som gör artificiell intelligens begriplig genom forskning, visualisering och omslutande 360-gradersberättande.
Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomen9.12.2025 07:43:00 CET | Pressmeddelande
Från barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Ny fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS6.12.2025 00:05:00 CET | Pressmeddelande
En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum